Slåttergubben blommar intensivt när Corren är på besök i Bjäsätter.
De sällsynta slåttergubbarna blommar som allra intensivast just nu. Först i höst kommer den lila mattan av blommande ljung att breda ut sig strax utanför Bjäsätter norr om Linköping.
Här ligger en av landskapets allra finaste ljunghedar. En bit bort, vid Tokorps naturreservat, finns mer av den sällsynta naturtypen.
– Hela det här området är mycket fint, säger Thomas Johansson och blickar ut över dalen.
En gång i tiden var ljunghedar vanligt i både Sverige och Östergötland. Men plantering, igenväxning och obefintlig skötsel har gjort att det nu bara finns en bråkdel kvar i länet. Även i övriga landet är minskningen dramatisk – men nästa år startar ett stort arbete för att bevara och återskapa dessa speciella marker.
Länsstyrelsen i Skåne ligger bakom ett nationellt projekt som nyligen har beviljats en kvarts miljard kronor, varav den största summan kommer från EU. Östergötland har tilldelats tio miljoner. Projektet, som innefattar stora delar av södra Sverige, ska pågå i åtta år.
För Thomas Johansson är just långsiktigheten viktig.
– Eftersom pengarna redan är säkrade blir det en helt annan trygghet för både oss och för entreprenörerna, säger han.
Ljung som väntar på blomning.
I Östergötland kommer insatser att göras på sju olika platser, bland annat i Bjäsätter. Skötselplanerna ser olika ut beroende på område, men det kan handla om att röja sly, sätta upp nya staket och att regelbundet bränna marken för att gynna växtligheten.
– Eldar man inte med jämna mellanrum är risken att det blir för mycket ljung. Det är en fin balansgång, säger Thomas Johansson.
Thomas Johansson blev positivt överraskad över den rikliga blomningen av slåttergubbe.
Flera sällsynta blommor, fjärilar och andra insekter trivs på en ljunghed. Den rödlistade slåttergubben är en, men även guldsandbi, trumgräshoppa och ljungögontröst kommer att gynnas av åtgärderna.
Varför är det så viktigt med ljunghedar?
– Det är som med allt annat i naturen, vi ska inte göra det för enformigt. Det är mångfalden som gör att man säkrar upp arter. Det är många arter som bara vill ha den här lilla exakta miljön, de klarar sig ingen annan stans. Då ska vi inte göra det sämre för dom, säger Thomas Johansson.
Örnbräken och småtallar som växt upp ska tas bort när röjningsarbetet inleds nästa år.
Drömscenariot för Thomas Johansson är att de prioriterade arterna har goda förutsättningar för att långsiktigt överleva.
– Och att jag får gå i pension och avsluta med flaggan i topp!