– Det viktiga i den här frågan är att utreda förskolebarnen för att säkerställa att de inte har någon allvarlig sjukdom. Detta görs idag i primärvården, säger Lennart Nilsson, överläkare på Allergicentrum på US.
Att kommunen nu ändrar sina rutiner ser han nödvändigtvis inga problem med.
– Det här är ett sätt att utvärdera om alla barn med misstänkt laktosintolerans verkligen behöver laktosfritt.
Men även om de flesta skolbarn klarar laktosreducerad kost finns det fortfarande några barn som kan få besvär, menar han.
– För barn med mjölkallergi hjälper det inte att ta bort laktosen eftersom det då är mjölkproteinet man reagerar på. För de skolbarn som inte klarar laktosreducerad kost så finns också komjölksfri kost att få. Det är tydligt att kommunen inte vill ha någon konflikt, säger Lennart Nilsson.
Som laktosintolerant har man en minskad förmåga att bryta ner laktos eftersom man inte kan producera tillräckligt mycket av enzymet laktas. Förmågan att bilda laktas efter småbarnsåren varierar mellan olika befolkningsgrupper. Har man till exempel ursprung i något sydeuropeiskt land eller Sydostasien är sannolikheten större att man successivt tappar sin laktasaktivitet och blir laktosintolerant.
– Man kan fundera på om vi dricker för mycket mjölk i Sverige. Drycken är bra för de äldre, eftersom den innehåller mycket kalcium, och för barnen, eftersom det är en bra energikälla. Men i stora delar av världen klarar sig många helt utan mjölk, säger Lennart Nilsson.