Fågelklubbens tuffa kritik mot länsstyrelsen

Länsstyrelsen gör för lite för att rädda den sällsynta rödspoven, anser Linköpings fågelklubb. "Vi är frustrerade över passiviteten", säger ordföranden Olof Hjelm.

Olof Hjelm är ordförande i Linköpings fågelklubb. Han anser att länsstyrelsen är för passiva vad gäller förvaltandet av Svartåmynningens naturreservat.

Olof Hjelm är ordförande i Linköpings fågelklubb. Han anser att länsstyrelsen är för passiva vad gäller förvaltandet av Svartåmynningens naturreservat.

Foto: Claes Nilsson

Linköping2023-05-03 11:00

Vid Svartåmynningens naturreservat strax norr om Linköping har rödspoven ett av sina nordligaste fästen i Sverige. I april kommer fåglarna för att häcka, men så många ungar har inte kommit till världen de senaste åren. 

Corren skrev om problemet redan i september 2020. 

Sedan dess har inte mycket hänt.

– Det verkar handla om någon form av oförmåga att ta tag i problemet, säger Olof Hjelm.

Hårt predationstryck från bland annat räv ansågs som en av anledningarna till rödspovens kräftgång. Misstankar som stärkts hos fågelklubben de senaste åren.

– Räv med fåglar i munnen har setts krypa in i grytet som finns i reservatet. Jag har själv också noterat tranor som går nästan som i drev och letar mat, säger Olof Hjelm.

undefined
Rödspoven är en av landets mest sällsynta vadare.

Martin Larsson är länsstyrelsens förvaltare av Svartåmynningen. Han förstår problemet med rävarna och den allmänna frustrationen från fågelskådarna. 

– Jag är också inne på att försöka få bort rävarna, tyvärr tror jag inte att det går i år. Jag är relativt ny som förvaltare av reservatet och måste först och främst skapa kontakt med markägarna och få med mig dom. Det är en resa som tar tid, säger Martin Larsson.  

Ett alternativ skulle kunna vara att ansöka om skyddsjakt på rävarna, något som Martin Larsson säger sig vilja göra. Men det är en långsam process. 

– Tyvärr är det en lång handläggningstid eftersom det måste hanteras på en annan länsstyrelse än den jag sitter på.  

En annan viktig del för att nå häckningsframgång för rödspovar och andra vadare är att strandängarna inte torkar ut. Hittills i år ser det mycket bra ut tack vare en nederbördsrik vinter, Corren skrev för några veckor sedan om att förutsättningarna är närmast perfekta just nu.

Men en torr vår och försommar gör att förutsättningarna kan ändras snabbt. Olof Hjelm vill gärna se att det skapas en mer permanent våtmark i området.

– En våtmark skulle hjälpa rödspoven och andra vadare. Dessutom hoppas vi då få tillbaka skrattmåsen som häckfågel och låta den vara en buffert för predatorer. Finns det 2 000 skrattmåsungar och 4 rödspovungar är risken för en räv att bli mätt på rödspovsungar ganska liten, säger Olof Hjelm.

Länsstyrelsen har beställt en utredning kring hur man kan få upp mer vatten på strandängarna, i första hand via att man leder in vattnet från en intilliggande bäck. 

En lösning med att pumpa in vatten direkt från Roxen har också diskuterats.

– Från vårt håll så ser vi gärna en mer beständig lösning än att sätta in en pump som håller igång. Det jag kan säga är att arbetet är påbörjat och att vi ska utreda vidare, säger Martin Larsson.

Olof Hjelm:

– Att skjuta rävar är en sak, det viktigaste är vattnet. 

undefined
Olof Hjelm, ordförande i Linköpings fågelklubb.

Under tiden får fågelskådarna vänta och se hur det går för rödspovarna vid Svartåmynningen. De sällsynta fåglarna har anlänt och som mest har 21 exemplar setts. 

– Länsstyrelsen verkar inte ha kraften att göra någonting. Det här måste prioriteras från högsta ort på naturvårdssidan. Vi vill ha en mer aktiv förvaltning, området har en enorm potential inte bara för fåglarna utan även för Linköpingsborna. Det är anmärkningsvärt att man bara låter det vara. 

Varför är det så viktigt att rödspoven häckar här?

– Rödspoven är såpass unik som häckfågel, en av de sällsyntaste vi har i Östergötland. Den har fått ett starkare skydd inom EU, det måste göras insatser för att arten ska bevaras, säger Olof Hjelm.

Rödspov

Rödspoven anses vara starkt hotad enligt den svenska rödlistan. Arten har under den senaste tioårsperioden minskat kraftigt i så gott som hela Europa.

"Att sköta och restaurera tänkbara häckningsmiljöer är den enskilt viktigaste åtgärden. I stora drag innebär detta att man ska sträva efter att få god hävd på viktiga strandängsmiljöer", menar Sveriges lantbruksuniversitet. 

Källa: artfakta.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!