Fältbiologer försvarade sig

Det var vid 07-tiden på morgonen den 9 november förra året som de fem fältbiologerna målmedvetet började rycka upp mätkäppar utefter en cirka tre kilometer lång planerad vägsträcka genom eklandskapet. Efter tre timmar hade de hunnit få upp cirka 200 käppar. Då ringde ett vittne polisen. Kvinnorna, som är mellan 18 och 26 år, talade om vad de gjort och polisutredningen ledde till att de blev åtalade för egenmäktigt förfarande och krävda på 107 000 kronor i skadestånd.

Ett antal anhängare till kvinnorna genomförde en manifestation strax innan rättegången skulle börja på torsdagen. De vecklade ut banderoller med texten "Här ryker eklandskapet" och "Kampen fortsätter".

När rättegången väl kom i gång blev det uppenbart att kvinnorna hade tänkt igenom sin aktion ytterst noga. Innan de skred till verket hade de länge ägnat sig åt omfattande opinionsverksamhet och djuplodande faktainsamling för att få vägbygget stoppat med legala medel - ett arbete som inte gav det önskade resultatet.

- Vi ansåg att läget var akut i november. Eklandskapet är unikt och där lever många utrotningshotade arter, sade Alva Karlsson, utbildad biolog och doktorand som nämnde den större vattensalamandern (se faktaruta) som exempel på en av de hotade arterna.

- Vi ville stoppa vägen och lyfta frågan för att bilda opinion mot myndigheterna. Vi var alla införstådda med att samhället skulle betrakta det som ett brott men vi anser att det var moraliskt riktigt.

Enligt fältbiologerna skulle vägprojektet aldrig ha godkänts om miljöbalkens regler hade efterlevts. Myndigheternas beslut att anlägga vägen ska bygga på en plan från 1984.

- Vägen skulle inte godkännas enligt den nya miljöbalken. Vi ansåg att vi i det här läget hade rätt att sätta oss över myndigheternas beslut, sade Clara Wickström.

- Vi har studerat beslutsprocessen. Hade vägen planerats i dag hade den inte byggts, sade Karin Grenestam.

Kvinnornas advokat, Thomas Wasteson, försökte övertyga rätten om att fältbiologerna aldrig hade något brottsligt uppsåt och att det helt ska slippa straff - så kallad påföljdseftergift - även om de fälls för brottet.

- Syftet var att väcka opinion och stoppa dragningen av den här vägen som uppenbarligen utgör en fara för oersättliga naturvärden. Mot den bakgrunden har mina klienter gjort bedömningen att det fanns en nödsituation.

Kammaråklagare Helene Mårtensson ansåg att fältbiologerna ska dömas att betala böter.

- Det är myndigheter som ska göra avvägningar av miljöaspekter.

En stor del av rättegången handlade om det yrkade skadeståndet som advokaten ansåg var oskäligt högt. Enligt byggföretaget skulle det ha tagit 120 timmar att åtgärda skadorna som de bortplockade käpparna medförde.

Tingsrättens dom avkunnas den 22 september.