Spårbyteståget är inte försenat. Det ankommer Linköping om en vecka. Då är den 40 år gamla södergående järnvägsrälsen mellan Gistad och Linköping utbytt.
Det är huvudentreprenören Infranord som på uppdrag av Trafikverket byter ut södergående tågräls på delar av södra stambanan. Aktuellt just nu är ett av spåren mellan Gistad och Linköping. Det byggs om med hjälp av det automatiserade spårbyteståget.
300 km/tim
Det nya spåret byggs för framtiden och ska kunna bära X-2000- tåg i farter upp till 250 km/tim.
Den gamla rälsen och sliprarna tas bort. På hela sträckan innebär det 17 000 ( 60 cm avstånd) nya betongsliprar och helt ny räls.
Samtidigt blir det förseningar på pendeln och övrig tågtrafik, sammanlagt 200 tåg per dag, som får samsas på ett spår, i stället för två i normala fall.
Farligt
För rallarna är det ett farligt jobb. Corren gör ett besök vid banarbetet nära Beatelund tillsammans med Trafikverkets sektionschef Jonas Bruce.
– Vi prioriterar säkerheten vid banarbetet, det är absolut viktigast. Att sedan pendeln och övrig tågtrafik blir försenade rår vi inte över. Det blir så när farten är sänkt och pendeltrafiken minimerats till var 30:e minut i stället för var 20:e som under normala dagar, säger Bruce.
Svischar
Ett X-2000 svischar förbi i 70 knyck. Hastigheten är sänkt på grund av banarbete. Rallaren tillika dalmasen Tommy Berg skrotskär det gamla spåret, vilket innebär att han svetsar av rälsen. Det är bara några armbågars lucka till tåget som susar förbi. Han är inte rädd. Han har lång erfarenhet av spårarbete men berättar samtidigt att det är sällan som trafiken intill spårarbetet är i gång.
Verkstadsjobb
– Jag tycker inte att det här jobbet är farligare än något annat verkstadsjobb. Men man får tänka sig för, inte tulla på säkerheten. Visst, det omkommer 2-3 rallare årligen men det är säkert inte värre än på andra arbetsplatser, säger Berg.
Han menar också att grunden när det gäller säkerhetstänkandet från arbetsgivaren är klockren, det är när man tar egna förhastade initiativ som olyckan kan vara framme.
En minut
Ena stunden hinner han svetsa en minut. Nästa gång blir det flera minuter utan något tåg i sikte. Ibland kan han till och med svetsa i lugn och ro, nästan. Då ringer mobilen.
Christoffer Olsson blåser i sitt signalhorn. Han är en av den flera hundra meter långa arbetsplatsens två vakter som ska varna för ankommande tåg. Rallarna tittar upp. En del upphör helt med sitt jobb.
Spårbyteståget rullar vidare i makligt tempo. Nästa Linköping.