– Både farsan och farfar jobbade i skogen och jag ville inte läsa. Friheten, att aldrig ha en chef hängande över axeln, lockade mest. I dag kan chefen följa varje moment jag gör, om han skulle vilja.
Utvecklingen har väl exploderat?– Ja. Under en riktigt bra dag som ung högg jag 300 stycken 3-metersbitar. I dag är siffran 1 600 bitar.
Ni är som piloter?– Vi fattar lika många beslut per minut som en pilot. Instrumentpanelen är stor och reglagen många. Skillnaden är att vi inte störtar om vi dabbar oss. Jag brukar avråda unga kolleger från att göra detta ett helt liv. De kraftiga slagen och ryckigheten gör att kroppen tar mycket stryk.
Det måste vara ensamt?– Ja. Radion är min bästa vän, mitt allt i jobbet. Antingen lyssnar jag på klassisk musik på P2 eller så rattar jag in P4. Man blir allmänbildad.
Vad är värst?– Hösten när man jobbar 13–21.30 och det är mört från 14.30. Det frestar på att jobba med full koncentration i mörker.
Måste det bli så fult efter er?– Vi jobbar mycket med miljöhänsyn numera, hur vi ska minimera skadorna och skydda vattendragen. Du skulle ha sett på 70-talet, då kunde man åka kanalbåt i hjulspåren efteråt.
Hur har djurlivet förändrats?– Förr såg man mycket älg som mumsade asp, nu är de väldigt få. Lo har jag sett några gånger. Och människooriginal som lever i nån koja i skogen. Men de har blivit lika sällsynta som älgarna.
Drabbad av någon olycka?– Inte sedan jag var 17 och farsan fällde en björk över mig. Vi var för nära varandra, jag fick den över ryggen och allt svartnade. Han ropade ”du lever väl pöjk?” och sen fick jag ligga och vila i en skogskoja.
Jösses, vad hände?– Jag kunde bara ta små, små andetag och hade brutit flera revben. Det värkte i bröstet av bara fanders. Men farsan gjorde klart sitt dagsverke och sen åkte vi hem och jag låg i sängen nåra dar. Vi ljög för morsan och sa aldrig nåt till skogvaktaren heller. Men tjurhändelsen 1975 var nog värre.
Flög en tjur på dig?– Ja. Jag skulle mota bort han med en gummislang mot huvet när fan for i han. Mulle tog mig på hornen och bollade med mig som om han var Pelé. Jag skrek och sprattla och rulla och for. Sen tog jag skydd av en askdunge, fick syn på ett spett och drämde det mellan horna på honom. Han slog faktiskt i backen med en skräll.
Va, dog han?– Nä, nä. Fast farsan trodde det ett tag, men sen reste han sig, for iväg med ett vrål och skena genom ett nyponsnår. Efter den händelsen använde jag grövre don än trädgårdsslang.
Du gillar mat. Någon underskattad rätt?– Grisfötter i gelé! Det är mört och fint och jag gnager rent runt klövarna så det bara blir en liten benhög kvar. Citygross brukar ha dem, men det är bara jag och brorsan som äter.
Vad händer om ett år, när du blir pensionär?– Frugan och jag ska flytta till Åtvidaberg där ett av barnen bor. Jag har trivts bra i Skäggetorp i 30 år, men nu är det för mycket som har spårat ur här. Inga regler följs, ingen ordning råder. Det är en sorg.
Bästa bok du läst?– Det går för sakta att läsa böcker. Jag har bara läst en, ”Vi lever” om dramat i Anderna av Read Piers Paul. Men jag svarar nog kartboken. Jag är bra på svensk geografi.
Beskriv dig med fem ord.– Glad, positiv, humoristisk, kort stubin och för fräck i truten (enligt hustrun).
Om du fick göra en tidsresa?– Då åker jag till Åtvidaberg 1972 och är med när ÅFF tar sitt första SM-guld.
Om du fick ändra något med dig själv?– Jag hetsar lätt upp mig och har haft tre infarkter. Sist för att jag blev så jävla förbannad för att de fuskade med tiderna i tvättstugan.
Någon okänd talang?– Dikter. Jag har skaldat om både tjurincidenten, när farsan fällde björken över mig och en massa annat.
Om du vore ett djur?– En tjur på en stor herrgård med lösdrift.
Du är allsmäktig för en dag. Vad gör du först?– Ser till att ingen enda unge far illa. När jag ser en parvel här omkring, som längtansfullt tittar på de andra barnen som har cyklar, värker det i hjärtat på mig. Jag klarar inte sånt där och vill bara sticka en tusenlapp i näven på’n.
Vad äter du vid din sista måltid?– Stekt, salt sill med löksås och lingon.
Vem, nu levande eller död, vill du bjuda på middag?– Jesus. Eftersom han bara drack vin skulle jag introducera ljus lager för honom. Han blev aldrig arg och kunde i gengäld lära mig att bli mer förlåtande.
Ett erbjudande du inte skulle tacka nej till?– Att spela Åsa-Nisse i en ny biofilm.