I startfållan på Stångebrofältet pumpar basgångarna från Avicii och Swedish House Mafia och stämningen är minst sagt uppsluppen med dans, trumslagare och intensiva publikhetsare som hejar på i mikrofonerna: "Är ni taggade?! Vi kommer att ha så jävla kuuuul!"
Och så färg. Enorma mängder färg. Dels i påsarna som delas ut till alla deltagare, dels vid olika färgstationer längs vägen.
Kombinationen springa och spruta färg är ett koncept som uppenbarligen slår an en sträng hos väldigt många människor. The Color Run är ett event som på några år vuxit enormt över hela världen. Under 2014 ordnades fler än 300 lopp i 50 länder.
Först i mål i Linköping kommer en färgglad och andfådd Henry Törnblom.
– Det är ett kul upplägg med färg och att allt inte måste vara tidtagning, säger han.
Springer man fortare eller långsammare när man är färglagd?
– Man springer nog långsammare. Fast energin man får för att det är kul gör att de kanske tar ut varandra, säger han och kramar om flickvännen Karolina Stenberg som inte är långt efter honom över mållinjen.
De flesta verkar se det hela mest som en rolig happening. Flera tar det hela ett steg till och förhöjer upplevelsen med peruker och festliga hattar, och det är ovanligt många barn i startfältet.
Ett kompisgäng som kallar sig The Flamingos är också tidigt över mållinjen, hand i hand.
– Det är jättehäftigt med ett evenemang som är alkohol- och drogfritt men ändå så hajpat, säger Jonathan Westerling.
– Jag ska springa Tjurruset och Blodomloppet också, men det här är roligare, säger Martina Josefson.