78-åriga Catharina Nordström har haft hund i hela sitt liv. Alltid rasen engelsk cockerspaniel.
– En social och småbusig ras. Tuva är min sjätte cockerspaniel och mitt allt, särskilt sedan min sambo plötsligt avled av brusten aorta för två år sedan. Hon har gjort att jag orkat mig igenom tiden efter Björns mycket plötsliga död, blott 66 år gammal, säger Catharina.
I april, strax innan hon skulle fylla 12 år, blev Tuva dålig och Catharina misstänkte livmoderinflammation, en vanlig åkomma hos äldre tikar. Ett ultraljud gjordes som inte visade någon avvikelse. Strax därpå blev hunden sämre, Catharina ringde Jägarvallens djursjukhus som tyckte att hon kunde avvakta en vecka. Men efter några dagar blev tiken akut sjuk.
– Hon var helt apatisk, varken åt eller drack och hade svårt att röra sig. Jag fick en tid en söndag klockan 13. Ett nytt ultraljud gjordes och jag fick besked att hon omedelbart måste opereras.
Catharina frågade veterinären om hon tyckte det var lämpligt, eller om Tuva var för gammal.
– Veterinären tyckte att det var värt en operation eftersom Tuva var så pigg i övrigt, och jag höll med, säger Catharina. Jag frågade också om operationen gick på försäkringen och fick svaret "javisst".
Vad Catharina inte visste var att hon redan förbrukat så mycket av försäkringen att det bara var 8 600 kronor kvar till taket, då Tuva blev utförsäkrad.
– Jag blev helt förtvivlad. Notan för 27 timmar på Jägarvallen landade på 36 667 kronor. Av dem skulle jag betala 27 833 själv.
Catharina fick ta sina allra sista reservpengar och hämtade ut sin hund trots att hon blev sämre igen strax efter operationen.
– Veterinären ville operera henne igen, för en varböld intill den opererade livmodern. Operationen skulle kosta ytterligare 20 000 kronor, så jag var tvungen att hämta hem henne, vilket samtidigt kändes helt fel.
Istället för operation sattes antibiotika in, efter några dagar var Tuva pigg och ett ultraljud visade att bölden hade försvunnit.
Catharina vill inte framställas som något offer. Ingen har gjort något fel, det är hon själv som varit aningslös och inte kollat upp detaljerna kring försäkringen ordentligt, eller förhört sig om vad operationen skull kosta och vad hon hade kvar innan hon slog i försäkringstaket.
– Jag har dyslexi, var ledsen efter min sambos bortgång och läste inte det finstilta. Det jag vill är att varna andra gamla människor med djur. Kolla upp vad som gäller så att ni inte hamnar i samma knipa som jag!
Catharina betalar 340 kronor i månaden för Tuvas försäkring och hade inte en tanke på att hon redan slagit i taket.
– Sedan önskar jag att veterinärer kanske kunde vara lite mer behjälpliga när det handlar om gamla människor som jag, och förklara att notan kan bli mycket, mycket dyr.
Att djur ger livet mening och botar ensamhet är väl dokumenterat.
– Tuva ser till att jag kommer upp på morgonen och kommer ut flera gånger per dag. Hon märker när jag har värk i kroppen och tröstar mig när jag är ledsen. Ja, hon är min allra finaste livskamrat.
Catharina tycker det är synd att inte fler gamla kan ha hund.
– Jag har flera bekanta som gärna vill ha hund, som har råd att köpa en, men inte att bekosta de höga veterinärkostnaderna om den blir sjuk. Det är väldigt sorgligt, tycker jag.