Hur kommer det sig att lagstiftningen ser ut såhär?
– Att skapa förutsättningar för att ge människor skydd är svåra frågor där det inte finns några enkla lösningar, och här tar Sverige sitt ansvar. Vi har det näst högsta mottagandet av asylsökande per capita i EU. De som söker skydd i sitt närområde kan vända sig till UNHCR, och via dem tar vi ut ett stort antal till Sverige. Som statsråd har jag konsekvent arbetat för att fler länder ska göra som vi.
Det låter som att kvotflyktingsystemet är det du vill satsa på?
– Ja. Det är en del av regeringens tydliga politik. Sedan vi fick makten har vi slagits för att fler länder ska skaffa högre kvoter.
Hur ser du på situationen för dem som inte blir uttagna som kvotflyktingar?
– Jag tycker fler stater borde dela ansvaret som Sverige tar. Om hela EU tog emot lika många som vi gör proportionellt skullevi kunna erbjuda över 100 000 platser per år. Då skulle många slippa leva under tuffa förhållanden i flyktingläger.
Borde man inte kunna ta sig hit på ett säkert sätt också?
– De här frågorna är rätt komplexa. Det beror på vilken modell du hade tänkt diskutera?
Det var det jag tänkte fråga dig.
– Frågan är hur det skulle fungera. Är det överhuvudtaget möjligt? Inresor till EU beviljas bara om personen kommer återvända när besökstiden är slut. Ett visum för dem som söker asyl skulle därmed få ett motsatt syfte. Ett annat problem är att Migrationsverket ansvarar för asylprövningar. Sveriges konsulat och ambassader har varken möjlighet eller skyldighet att ta det ansvaret. Människor riskerar även att utsättas för våld om de lämnar in en asyl-ansökan vid en ambassad utomlands.
Men hur ska man få möjlighet att ta sig hit lagligt för en rättssäker asylprövning?
– Jag tror inte man ska se frågan så svartvit. Det behöver inte röra sig om inresa eller ingenting alls. EU har till exempel regionala skyddsprogram för att förbättra situationen i grannländerna ditt många flyktingar kommer.
Vad innebär det?
– Man stärker skyddet av flyktingarna. Det kan vara återvändning i de fall konflikten lugnar ner sig eller upphör. En annan är integration. Också har vi vidarebosättning i ett tredje land som kvotflykting. Programmen ska stödja en social och ekonomisk utveckling som gynnar både flyktingarna och den egna befolkningen.
De här lösningarna ger intrycket av att ni helst inte vill att folk ska ta sig till EU?
– Nejdå. Att anlända som kvotflykting är helt klart ett alternativ. Men det är inte en möjlighet för alla miljontals människor på flykt. Väldigt många vill också tillbaka till sina hemländer. Därför är det väldigt svårt att peka ut en enda lösning på problemet. Man måste ha flera alternativ för att det ska fungera.
Skulle inte ett alternativ kunna vara att ta sig in på ett lagligt sätt för att lämna in sin ansökan?
– Frågan är bara inom ramen för vilket system? Som jag sa tidigare rimmar inte asylvisum med hur visumsystemet ska fungera. Men det här är en fråga man kommer fortsätta diskutera och jag tror absolut det behövs lagliga vägar.
Tycker regeringen att det är ett problem att många kommer hit under falska handlingar och riskfyllda förhållanden?
– Frågan är vad du menar med många. Tittar man på den syriska gruppen har 90 procent giltiga handlingar med sig.
Men det finns också syrier som får betala 10 000 euroför att kunna ta sig till Sverige.
– Problemet med människosmuggling är så tudelat. Människor använder de här tjänsterna för att de har behov, men man kan motverka de grundläggande orsakerna genom att förbättra skyddet i närområdet som vi pratade om tidigare.
Vad tycker du och regeringen är viktigast för Sveriges del i asylfrågan?
– Vi vill ha mer solidaritet i EU, så att vi inte får en situation där några gör väldigt mycket och andra väldigt lite.