Linköping har fått statsbidrag på 58,2 miljoner för ökat bostadsbyggande och mer än 80 miljoner av de så kallade välfärdsmiljarderna som regeringen anslagit till bland annat fler lärare, undersköterskor och socialsekreterare.
Det ökade bostadsbyggandet leder till att arbetet med detaljplaner ökar rejält. Förberedelserna för Ostlänken innebär också behov av extra planeringsinsatser. Fler medarbetare anställs på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen till en kostnad på totalt 13 miljoner.
– Tack vare byggbonusen kan vi möta den växtvärk som vår kommun har, säger kommunalrådet Nils Hillerbrand (MP) och Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande, konstaterar att en ny växel nu har lagts i när det gäller planerna för den expanderande kommunen.
– Siktet är nu inställt på att vi blir 175 000 invånare inom en inte alltför avlägsen framtid, säger hon, och därefter planerar vi för 200 000.
Också förskoleverksamheten byggs ut och och det betyder ett växande behov av förskollärare.
– Vi vet att pedagogiskt stöd på ett tidigt stadium innebär att alla barn för bättre förutsättningar att sedan klara skolgången, säger kommunalrådet Daniel Andersson (L).
– När vi bygger ut och ökar bemanningen i förskolan har det varit svårt att rekrytera tillräckligt många förskollärare. Nu avsätter vi fyra miljoner för att kunna erbjuda vidareutbildning till 70 barnskötare de kommande två åren.
Totalt tillförs kommunens verksamheter 370 miljoner kronor i tilläggsbudget för 2017. En del består av ökade kostnader för lönehöjningar och prisökningar.
– Kommunens ekonomi är god, säger Kristina Edlund. Vi ser inget behov av skattehöjningar det kommande året och det ser ut som om vi får ett plusresultat för 2016.
Oppositionen, (M), (C) och (KD), är inte lika nöjda med koalitionens politik.
– Nettokostnaderna ökar betydligt snabbare än intäkterna. Likviditeten försvagas. Det långsiktiga underskottet i finanserna växer snabbt, säger Paul Lindvall (M).
– Problemen stannar inte med detta. De statsbidrag som kommer från regeringen, de så kallade välfärdsmiljarderna, är inte tillräckliga för att möta de kostnader som följer av ett stort asyl- och flyktingmottagande. Än mindre räcker statsbidragen för att långsiktigt finansiera utbyggnader och förstärkningar av andra välfärdstjänster.