Det uppmärksammade Macchiarinifallet med konstgjorda strupar, där flera patienter har avlidit, har kastat nytt ljus på fusk inom forskning. Nu kommer en studie som visar att fusk och oredlighet är viktiga problem även inom samhällsvetenskapen.
– Vi ser att antalet officiella tillbakadraganden av artiklar i vetenskapliga tidskrifter har ökat markant de senaste tio åren, säger Linköpingsforskaren Christian Berggren som tillsammans med Somaz Filiz Karabag har gjort studien.
De har granskat tillbakadraganden inom forskning i ekonomi/organisation/samhällsvetenskap. Före 2005 fanns inga tillbakadraganden alls. Men fram till och med 2015 drogs 184 artiklar tillbaka på grund av att de innehållit för mycket kopierat material, otillräckliga data eller exempelvis otydlig dokumentation.
– Vi kan inte säga om det beror på större kontroll. Men antalet tillbakadraganden fortsätter att öka.
Ett skäl till att forskare går in i gråzonen tros vara ett starkt tryck på att nå ut och att få finansiering. I forskarvärlden är det av stor betydelse att få sin artikel publicerad i en ansedd tidskrift. Publiceringen är en kvalitetssäkring.
– Trycket på att få publicera sig är stort och belöningen är stor. Men om man fuskar är risken att upptäckas ännu liten.
Ett väldigt stort ansvar ligger hos redaktörerna.
– En del forskare anlitar advokat när de riskerar ett officiellt tillbakadragande. Det är väldigt illa ansett att få sin artikel tillbakadragen. Det kan påverka hela forskarkarriären, säger Christian Berggren.
Studien behandlar även så kallad salamipublicering, att forskare delar upp sina resultat i många delar som möjligt för att maximera antalet artiklar.
– Det är ett växande problem. Det blir "fotnot på fotnot", artiklarna är korrekt uppställda med korrekta resultat, men väldigt tunna och helheten går förlorad.
Hur ska man komma åt allt detta?
– Det är dags att börja läsa mer, säger Christian Berggren. Inte bara barn och ungdomar måste läsa mer. Även vuxna forskare. Vid exempelvis en anställning måste det finnas tydliga rutiner för granskning av forskningsresultat. Man ska inte bara se på var personen har publicerat sig. Man måste granska artiklarna. Relativt snabbt ser man om det är god forskning bakom.
– Det kommer att leda till färre åtaganden och mer tid för granskning men det är nödvändigt.
Christian Berggren tror att deras resultat bara är toppen av ett isberg. Han är också övertygad om att granskningen kommer att bli mycket hårdare i framtiden. LiU-studien har fått genomslag.
– Den har redan tagits in som kurslitteratur vid en institution för psykologi vid Michigan University. Det är ett ansett universitet och det är ett tecken på att de här frågorna ligger i tiden!