Mellanstadieelever på Linköpings skolor har med sig vapen till skolan och fritidsgårdarna.
Förra veckan fick närpolisen in fyra nya beslagtagna knivar, att lägga till de vapen som redan finns i förvar.
Tre är så kallade butterfly-knivar, samma sort som användes av mördaren vid dubbelmordet på Åsgatan.
Den fjärde är en pistolliknande sak där bladet, då det knäpps fram, är format som en skära.
Knivarna togs från elever under femton år. Skäran tog skolpersonalen från en 12-årig pojke. Den största butterfly-kniven, med förgyllt skaft, plockade personalen på en fritidsgård av en minderårig pojke.
-- Det är jättebra att skolorna är så vakna och ser sådant här, säger Håkan Stenbäck, chef för närpolisområde väst, men samtidigt understryker han: Det är inte en fråga om ifall, utan när, någon blir allvarligt skadad av vapnen som barnen bär på sig.
De gängbildningar som närpolisen i Linköping arbetat intensivt mot har delvis upplösts.
En del av tonåringarna som figurerade har växt till sig och lagt av. Andra har troligen gått vidare till tyngre kriminalitet, men håller sig nogsamt undan lagens arm.
Nu ser polisen en ny våg av unga som missköter sig, stökar, bråkar och begår småbrott. Nu är de inblandade riktigt unga, många går på mellanstadiet och är tio--tolv år.
Området Ryd utmärker sig för tillfället särskilt. Men även i Lambohov, Skäggetorp och andra områden finns samma problem. I Sturefors har skolelever beskjutit varandra med soft air gun-pistol.
Gruppen är förhållandevis liten men de ofredar andra barn och även vuxna, hotar, snattar, eldar, sparkar sönder och förstör. Och bär vapen i skolan.
Det har förekommit att barn på mellanstadiet bildat pakter och hotat dem som inte är med i pakten.
De inblandade barnen är både etniskt svenska barn och barn med invandrarbakgrund. Varför de påbörjat en brottslig bana är olika för olika barn. Men det sociala utanförskapet är en gemensam faktor. Och föräldrarnas oförmåga.
-- Det här är en föräldrafråga. Om ens barn håller på med sånt här behöver det inte betyda att man är en dålig förälder, ibland gör man allt, och det hjälper ändå inte. Men jag skulle ändå vilja lyfta tillbaka mer ansvar för barnen på föräldrarna, säger L-G Johansson, ungdomsutredare på närpolisen.
De aktuella barnen ofredar även vuxna, särskilt vuxna som säger åt dem. Följden har blivit att färre och färre vuxna säger ifrån. Skolpersonal försöker göra vad de kan. Men privatpersoner drar sig för att tilltala de unga av oro för att något ska hända.