LÄS MER: Kommunen skrev på - gav flickan 60 000 kronor.
I dag är situationen för flickan bättre. Men hon fick betala ett högt pris för det hon utsattes för under de här åren och i dag går på regelbunden traumaterapi, berättar hennes mamma.
Sedan förskolan har flickan haft extra stöd i förskola och skola, bland annat för en språkstörning. Senare har hon också fått diagnoserna autism och adhd. I femman stod det klart att hon inte riktigt klarade av att gå i en vanlig klass och började därför i en klass i den så kallade resursskolan. En skolform för barn med särskilda problem, där det också finns betydligt mer personal än i en vanlig klass.
Här var hon ensam flicka tillsammans med sju pojkar. Många väldigt utåtagerande, enligt mamman.
– Vi upplevde att mycket av lärarnas fokus gick åt till att förhindra eller avbryta bråk, säger hon.
Mamman poängterar att det inte bara var flickan som utsattes. Men hon blev extra utsatt eftersom hon aldrig gav igen utan gick undan.
Efter några lugna inledningsveckor i resursklassen började trakasserierna. Hon utsattes dagligen för verbala kränkningar, hot om våld och ibland fysiskt våld. Det gick så långt, berättar mamman, att flickan bad om lov att få springa hem i strumporna om hon skulle behöva komma iväg snabbt. Busskortet bar hon också ständigt i bakfickan.
Familjen fick ständigt kontakta skolan för att höra vad som hänt och varje gång kunde skolan bekräfta att det var som dottern sagt. Däremot tog skolan själv inte kontakt med familjen.
Föräldrarna upplevde att situationen blev alltmer ohållbar och försökte få sin dotter flyttad till en annan, mindre, resursklass. Men fick besked att det inte fanns plats. Men efter en händelse på vårterminen i femte klass, när en elev trycker flickan mot en vägg och säger att han "skulle knulla henne tills hon dog" och "sprätta upp henne från fittan till hjärnan" så flyttas hon. Enligt mamman sa skolan att de inte kunde garantera flickans säkerhet. Men det argumentet tog skolan tillbaka senare, hävdar hon.
I den nya skolan blir det lite bättre. Inte så mycket könsord. Mobbningen blev istället lite "snyggare" som mamman uttrycker det.
Det skrevs saker om henne som lades ut på Instagram, och bilder som visade någon helt annan, sades föreställa henne.
– Hon fick veta att hon var ful och äcklig, någon vägrade äta när hon var matvärd och dukade fram.
Vid något tillfälle när föräldrarna pratade med lärarna fick de svaret; Ja, vad ska vi göra, ska vi tejpa silvertejp över munnen på dem?
– Får man sådana svar så känns det lönlöst att föra en diskussion, säger mamman.
Även i den här klassen var dottern den enda flickan och vid ett tillfälle gav sig några av pojkarna på henne. De var på en studsmatta när de satte sig på henne och dunkade hennes huvud mot fjädrarna så stora tussar av hår rycktes ut. Den händelsen ledde till att skolan skrev en incidentrapport och pojkarna bad om ursäkt.
Till slut tröttnade familjen. Det är slitsamt att alltid behöva kräva det som borde vara självklart för alla barn, som trygghet, förklarar mamman. De anmälde Linköpings kommun till Skolinspektionen. Skolinspektionen konstaterade att kommunen inte hade brutit mot bestämmelserna att motverka kränkande behandling. Däremot skickade Skolinspektionen vidare anmälan till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Mitt i sommaren, förra året kom DO:s beslut. DO konstaterar att Linköpings kommun bekräftar – de har alltså vetat om – att det förekommit trakasserier, även av sexuell art mot flickan. Skolan har vidtagit åtgärder men inget av detta – eller i alla fall väldigt lite – har dokumenterats. De skriver också att skolan inte dokumenterat om åtgärder som vidtagits följts upp och konstaterar att trakasserierna hursomhelst inte upphörde. Därmed har Linköpings kommun brustit i sin skyldighet att i skälig omfattning förhindra framtida trakasserier. DO konstaterar också att allt detta hände i en verksamhet som flickan är skyldig att delta i.
Efter att i maj i år ha lämnat in ett krav till kommunen på 150 000 kronor för kränkningarna mot dottern blev det tyst från kommunen.
– Det enda vi fick då var ett meddelande att de tagit emot anmälan, sedan hörde vi inget mer.
I augusti tröttnade föräldrarna på att vänta och lämnade in en stämningsansökan till tingsrätten. Då blev det genast en helt annan reaktion. Efter diskussioner mellan familjens juridiska företrädare och kommunens försäkringsbolag så förlikades så parterna och i september skrevs handlingarna på. Flickan fick till slut 60 000 kronor.
Summan har föräldrarna inga synpunkter på. Den var inte det viktiga i sammanhanget, utan mera att den kränkning dottern utsatts för nu faktiskt erkänns och att kommunen med det tar sitt ansvar.
Föräldrarna har ofta fått frågan om varför de inte polisanmält pojkarna. Men det har aldrig varit aktuellt, säger mamman.
– De här pojkarna har också svårigheter att brottas med, det är ju därför de går på resursskolan. Det hade ju inte hjälpt dem att bli polisanmälda. Jag anser att det som hänt i första hand varit skolans ansvar, inte deras.