I går träffades lärare, forskare, skolpolitiker och journalister på Skäggetorpsskolan i syfte att ta del av Ole Björkqvists utredning. Hela församlingen verkade väldigt nöjd med hur projektet rullade på. Ole Björkqvist hävdar att själva forskningen blir bättre när lärare och elever arbetar nära varandra, precis som de gör i detta projekt.
Varför har ni gett uppdraget till en finsk professor?
– Finland har ju mycket bättre resultat än Sverige i många mätningar och det är klart att alla vi som på skilda sätt jobbar i och för skolan undrar vad det beror på, svarar Lars Rehnberg, utbildningsdirektör i Linköpings kommun.
– Något som fick stor uppmärksamhet och som jag själv grunnar över är vår svaga ställning i Pisarapporten 2013. Och omvänt: Varför är de finländska matematikeleverna så lyckosamma? Det är en komplex fråga som säkert gnager i många matematikdidaktiker, funderar Rehnberg.
För tre år sedan startade Linköpings och Norrköpings kommuners gemensamma satsning på 10 miljoner kronor för att förbättra matematikundervisningen i skolorna. Pengarna ska under en femårsperiod gå till forskning i matematikdidaktik. Forskningen utförs på plats ute i skolorna och handlar om kommunikation mellan lärare och elev som verktyg på matematiklektionen
Ole Björkqvist menar att det inte är nödvändigt att fokusera områden inom matematikutbildningen där man redan vet att det finns brister. Han skriver att det är bättre att fokusera områden där man själv vet vad man talar om.
”Mitt viktigaste argument för detta är att så många lärare fått uppleva sig som måltavlor för mediernas kritik av undervisningen”, skriver Björkqvist i sin utvärdering.
Lisa Björklund Boistrup, postdoktor Linköpings universitet, talar och skriver på ett rakt och kommunikativt sätt om hur man på bästa sätt bedömer sina matematikelever. Hon är som många av pedagogerna intresserad av så kallat ”synligt lärande” och pedagogen John Hatties teorier. Där ingår hur elevens visade kunnande på olika sätt kan uppmärksammats och erkännas av läraren.
Men – och det är viktigt att påpeka – Hatties teorier gäller förstås inte bara den som pluggar matte.