Det menar Magnus Andersson som har drivit Linköpingstvätten AB och Kem Center i 25 år.
Han tycker att tvätteribranschen ofta får bära hela ansvaret för att perkloretylen fortfarande används.
- Textilindustrin har inte gjort något på alla år för att anpassa sina material.
Även Fredrik Meuller vd för Startvätten tycker att tvätteribranschen ofta får oförtjänt kritik.
- Vi vet alla hur farligt perkloretylen är. Det är helt oacceptabelt att perkloretylen kommer ut i naturen. Det kunde hända förr när man inte hade bättre kunskaper.
- Numera är hanteringen mycket strikt reglerad. Vi har krav på oss från kommunen, länsstyrelsen och vår branschorganisation, Tvätteriförbundet.
Fredrik Meuller förklarar att perkloretylen som finns i tvättmaskinerna återanvänds gång på gång. Smuts och restprodukter läggs i avfallstunnor som Tekniska verken tar till en destruktionsanläggning.
Ett förbud att använda perkloretylen skulle möjligen snabba på utvecklingen att skapa alternativ.
En omställning skulle bli kostsam för både Magnus Andersson och Fredrik Meuller.
- Jag köpte en ny maskin för tre år sedan. Jag tror jag gav 350 000 kronor, en alternativ maskin skulle jag nog behöva betala det dubbla för, säger Magnus Andersson.
- Ett förbud av perkloretylen skulle kräva en nystart för en hela tvätteribranschen.
Det finns framför allt två alternativ till traditionell kemtvätt:
ºAtt tvätta kläder med hjälp av koldioxid som får verka under mycket högt tryck tillsammans med en liten mängd miljömärkt tvättmedel.
º Vattentvätt med miljövänliga tvättmedel, kallas också wet clean. För denna form av tvätt krävs en anpassad tvättmaskin.
Magnus Andersson är tveksam till båda. Wet clean gör inte ordentligt rent, till exempel löses inte fett och smink upp.
Att tvätta med koldioxid gör att plaggen inte håller formen i längden.
- Låt oss säga att någon köper en kostym för 10 000 kronor och lämnar den till oss. Tror du den personen blir nöjd om den inte håller formen eller inte blir ren?
Du har själv jobbat i många år i närheten av perkloretylen. Är du inte rädd för konsekvenserna?
- Om det fortfarande såg ut som för 25 år sedan skulle jag nog vara rädd. I dag är alla system slutna och vi sköter alla kontroller.
Fotnot: Sedan Norge införde skatt på det cancerframkallande ämnet perkloretylen som används av kemtvättar, har förbrukningen sjunkit från 700 till 25 ton per år.