På sin "korttids" på Grengatan, Vidingsjö känner sig Efraim trygg och han trivs bra i samspel med andra barn med högfungerande autism. Men nu är det slut med det.
Det säger Casandra Söderström, en av ett tiotal föräldrar som har skrivit ett protestbrev till Linköpings kommun, när vi träffar henne och Annika Wilzén, också hon en av de protesterande föräldrarna, på Grengatan i Vidingsjö.
Här har de haft sitt korttidsboende, eller "korttids" – ett boende där familjer får lämna sina barn med särskilda behov – där barnen vistas och umgås med likasinnade medan resten av familjen får avlastning under ett dygn eller en helg. Här har barnen också gått på fritids.
Grengatans korttids är en liten oas med en större uteplats och mycket grönt omkring.
– På korttids i Vidingsjö kan min son vara sig själv. Personalen förstår honom och han träffar barn som han känner sig bekväm med. Det är viktigt för honom att kunna umgås utifrån sina egna förutsättningar. Men nu splittras hela barngruppen och nästan ingen av personalen följer med. Det är svårt att nu börja om från början, med okända barn som har helt andra behov. Så fungerar inte min son och inte heller andra barn med autism, säger Annika Wilzén medan hennes son Efraim håller på att lösa en Rubiks kub bredvid.
Efraim är en 10-åring med högfungerande autism och kan på nolltid lösa kuben. Han är också snabb med att påpeka att han gillar sitt korttids. Och att han inte vill att den stängs.
– Kommunen behöver inte spara pengar på oss autistiska barn, säger han med allvarlig min.
Casandra Söderström oroar sig inför nästa läsår och vad som händer när Grengatans korttidsboende stänger - då sonen med högfungerande autism och ADHD tvingas vistas på ett annat korttidshem med barn som har helt andra särskilda behov.
Att ha ett välfungerande korttids, vilket de här barnen har rätt till enligt Lagen om särskilt stöd, LSS, har varit en välsignelse för de här och många flera familjer. Grengatans korttids i Vidingsjö var anpassad för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF.
Både Annika och Casandra påpekar att de inte har något emot Skäggetorp. Men de är väl medvetna om problem som finns. Korttids i Skäggetorp är anpassad till rullstolsburna barn och till barn med fysiska funktionsnedsättningar, vilket kan vara olämpligt för barn med NPF.
Dessutom känner föräldrarna att de inte kan bortse ifrån att gängrekrytering av barn och unga är ett påtagligt problem i området.
– Linköpings politiker och polis pratar jämt om det. Det skulle i högsta grad kunna drabba våra barn om de mot förmodan lämnar lokalerna, säger Casandra Söderström vars som Constantin, 13 år, också har högfungerande autism och ADHD.
Nedläggningen av korttidshemet i Vidingsjö ingår i en större omorganisation – sju korttidshem i Linköping ska bli fyra efter sommaren. Tre ska läggas ned, bland annat det i Vidingsjö, och de ska slås ihop med de två större korttidshemen, ett i Skäggetorp och ett i Ryd.
De övriga två av dessa sju korttidshem skulle undantas från några förändringar på grund av att barn som vistas där har speciella svårigheter.
Mycket bekymrade inför framtiden: Annika Wilzén och sonen Eftraim, 10 år, Constantin Söderström, 13 år, med sin mamma Casandra.
Enligt föräldrarna hade kommunen inte i början visat någon tydlig plan var barnen skulle hamna efter nedläggningen. Så Casandra Söderström trodde först att sonen Constantin skulle till Skäggetorp. Sedan kom beskedet att han och barn som är 13 år och äldre ska till Ryd. Barn under 13 år ska till Skäggetorp.
– Vi tackade nej eftersom kommunen inte kunde garantera att grupper med barn med helt olika behov inte skulle blandas. En så stor och blandad miljö är inget som mitt barn klarar av. Vi föräldrar till barn med autism behöver ge våra barn en tydlig bild vad som sker vid förändringar. Men det kan vi inte göra eftersom kommunen fortfarande inte kan ge oss någon tydlig plan trots att barnens korttids stängs snart, säger Casandra.
Så Constantin har just nu ingen plats, som är anpassad till honom, på varken korttids eller fritids till hösten.
Kommunen har förklarat sammanslagningen med att man vill att personalen ska jobba på färre ställen vilket kommer att leda till bättre bemanning samt att beläggningen (antalet vistelser per dygn) ökar.
– Vi får information om kommunens beslut för sent. Och vissa vårdnadshavare har inte ens vetat från början att barnen ska förflyttas. Det finns ingen riktig plan för hur inskolning av barnen ska gå till, och man vet fortfarande inte vilken personal som ska jobba med våra barn, säger Annika Wilzén.
Utanför "korttids" på Grengatan där Efraim, 10 år, trivs och vill fortsätta gå. Här tillsammans med sin mamma Annika Wilzén.
Varken Annika eller Casandra anser att deras barns och de andra berörda barns rättigheter enligt LSS-lagen kommer att tas till vara när man klumpar ihop alla barn med helt olika särskilda behov.
– Beslutet om den här nya organisationen är taget utan hänsyn till våra barns behov och deras trygghet. Kommunen har missat mitt barns behov av anpassningar i deras nya stora miljöer. Jag anser att kommunen har missat att alla barn i olika målgrupper har olika särskilda behov, säger Casandra.
Hon har fyra barn med autism och ADHD. Under åren har hon skaffat sig kunskaper och erfarenheter av hur viktigt det är för barnen att kunna öva det sociala samspelet på korttids – både med personal som förstår sig på diagnosen och med andra barn som det går att kommunicera med.
Och i dagarna fick Casandra ett nytt erbjudande för sonen Constantins korttidsboende – på det ställe som skulle undantas från förändringar på grund av att barnen där har stora utmaningar beteendemässigt.
– Det är skadligt för barn med högfungerande autism att vistas i stora grupper barn som har speciella svårigheter med utmanande beteende. De har inget utbyte av varandra. Och om det inte finns andra barn med samma behov som min son vad ska han göra där? Jag vill inte att hans vistelse på korttids blir en förvaring, säger Casandra.
Annika Wilzén, mamma till Efraim, 10 år, anser att kommunen inte alls utgår från barnens bästa när man stänger "deras" kortidshem och förflyttar dem till ett annat - som inte är anpassat till barnens behov.
Kommunens socialförvaltning har svarat på protestbrevet och bett föräldrarna om ursäkt för brister i informationen. Men Marie Gren, områdeschef för daglig verksamhet och barn- och ungdomsverksamheterna LSS (som har ansvaret för korttids verksamhet) håller inte med om föräldrarnas beskrivning av den nya omorganisationen.
– Vi har inte gjort det här för att spara pengar. Korttidsverksamheten kommer att målgruppsanpassas och personalen har god kompetens kring olika funktionsnedsättningar. De fem korttidsboende som ska slås ihop till två kan i dagsläge erbjuda många fler vistelser än det finns LSS-beslut om. Det nuvarande genomsnittliga antalet barn vid varje dygn på kortis är 1,7 barn och det är lågt, säger Marie Gren.
När korttids, efter sammanslagningen, erbjuds enbart i Skäggetorp och Ryd kommer kommunen att erbjuda färre vistelser, vilket innebär att flera barn per dygn kommer att finnas på korrtids. Kommunen hoppas att förändringen kommer att leda till att fler barn kommer att vara på korttids samtidigt och att de barnen ska kunna ha fler att umgås med.
Annika Wilzén och hennes son Efraim, 10 år, lämnar med tunga steg korttidshemmet på Grengatan i Vidingsjö - där Efraim har trivts bra.
– Korttids i Skäggetorp och i Ryd ligger i närheten av särskilt anpassade skolor i de områdena och deras lokaler är tillgänglighetsanpassade. Personalen har jobbat inom olika verksamheter och har bred kompetens.
Drabbas inte barnen med hög fungerande autism genom att flytta dem till korttids med barn som har helt andra behov?
– Nej. De ska kunna vara en egen målanpassad grupp på korttids vars behov också ska kunna tillgodoses, säger Marie Gren.
Föräldrarna håller inte med om det.
– Våra barn får ett antal vistelser, till exempel ett eller två dygn per månad. Det är inte alls säkert att min son med högfungerande autism kommer till korttidshem exakt samma dag/helg som något av de andra barnen med samma behov. Grengatans barn delas på flera ställen och sannolikheten är liten att de kan råka träffas på något av de andra ställen, säger Casandra.