Förarutbildningen har under åren förändrats radikalt. I slutet av 1940-talet var utbildning och prov till stor del inriktad på praktisk färdighet. Sedan dess har allt större vikt lagts på trafiksäkerhet och förarens omdöme.
I den nya kursplanen för körkort B (personbil) läggs mer fokus på hur syftet med resan och olika individers personlighet kan påverka förarbeteendet.
- Det är viktigt hur bilen används. Vi vet exempelvis att grupptryck och annat kan förändra beteendet hos unga förare, säger Hans-Yngve Berg på Vägverket.
Hur bilen hanteras betonas mindre i nya kursplanen. Naturligtvis ska föraren kunna köra bil, men, som Hans-Yngve Berg säger, "ingen har dött av att man backar dåligt". Kunskaper om fordonet, exempelvis hur motorn och växellådan fungerar, är av mindre vikt.
Utbildningen kan sägas vara utformad enligt samma modell som gymnasieskolornas kursplaner, det vill säga den anger endast övergripande utbildningsmål. Idén med en sådan kursplan är att öka valfriheten för utbildarna men ändå se till att alla elever når samma mål.
Viktiga inslag i körkortsutbildningen är kunskap om alkohol, droger och trötthet. Miljöanpassad körning blir ett annat viktigt moment i utbildningen.
- Här handlar det om att planera sin körning, och att vara mer förutseende i trafiken. Ett sådant körsätt sparar också bensin, och ger miljövinster, säger han.
Kursplanen ställer nya och höga krav på eleverna, vilket kan försvåra ett körkort för privatister som inte går hela utbildningen.
- Ja, privatisterna är ett problem. Vi kommer att ta fram nya provkriterier, vilket innebär att eleven bör ha kunskaper om vad exempelvis miljöanpassad körning innebär. Om du exempelvis kör på treans växel i nittio kilometer är du en dålig bilförare, och får underkänt i uppkörningen.
En obligatorisk handledarutbildning för privatister diskuteras, och även att eleverna ska genomgå så kallade riskövningar, förutom proven på halkbanan.
Den 1 mars 2006 börjar den nya kursplanen att gälla.