När Linköpingsföretaget ville dra av 192 000 kronor i moms på de fakturor de fått för renoveringsarbetet sade Skatteverket nej.
Det hävdade att det entreprenadföretag som levererat renoveringsjobbet inte utfört några tjänster utan att det skickat fuskfakturor. De pengar som Linköpingsföretaget betalade gick sedan tillbaka till företaget så att de kunde betala svart arbetskraft för renoveringen.
Linköpingsföretaget hävdade att det kontrollerat entreprenadföretaget bland annat att det hade så kallad F-skattesedel. De hade också kontrollerat det hos kronofogden.
Linköpingsföretaget menade att om man handlar i god tro så har man rätt att dra av momsen.
Det spelar ingen roll om man är i god tro eller inte. Är fakturorna osanna så har man inte rätt att dra av moms, menar Skatteverket.
Skatteverket hävdade att de som visste hur det gått till inte vågade vittna i förhandlingen i länsrätten i Östergötland.
Även länsrätten kom fram till att det rörde sig om osanna fakturor.
Länsrätten menade dock att Linköpingsföretaget varit i god tro och gjort tillräckliga kontroller och beviljade avdraget.
Skatteverket ansågs inte med tillräcklig grad av sannolikhet ha bevisat att Linköpingsföretaget medvetet genomfört upplägget med fuskfakturor och svarta löner.
Skatteverket överklagade till kammarrätten.
Det räcker inte att bara visa upp en faktura, det måste finnas verkliga transaktioner mellan leverantör och köpare, för att man skall få göra avdrag för moms skriver Skatteverket.
Skatteverket åberopar en rad fall i EG-domstolen.
Även om god tro skulle ha betydelse menar Skatteverket att det inte spelar någon roll eftersom en rad omständigheter visar att entreprenadföretaget bara var "en fasad för att frigöra pengar till köp av material och svart arbetskraft i Polen".
Skatteverket menar att det var Linköpingsföretaget som anställt de polska arbetarna eftersom de även utfört andra arbeten, bland annat skogsarbeten, åt Linköpingsföretaget.