Liten andel lever sämre – men i stan alla påverkas

Varför ska mer välbeställda människor i rikare områden bry sig om att andra inte har pengar, utbildning eller jobb?
Därför att samhället inte håller ihop – och det blir farligt för alla, anser östgötska forskaren Magnus Dahlstedt.

Livet i miljonprogramsområdet och villaområdet kan skilja sig kraftigt åt. Delegationen mot segregation (Delmos) talar om risk för "olika livschanser" på grund av de stora olikheterna.

Livet i miljonprogramsområdet och villaområdet kan skilja sig kraftigt åt. Delegationen mot segregation (Delmos) talar om risk för "olika livschanser" på grund av de stora olikheterna.

Foto: Jenny Eriksen

Linköping2022-09-07 17:00

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet och studerar bland annat samhällsgemenskap och segregerade städer. Flera av hans studier handlar om ojämlika levnadsförhållanden, ofta hos unga med utländsk bakgrund i städers utkanter.

Han har under sina forskningsår sett och hört politikers röster om förorter och människor som bor där bli allt skarpare, mer utpekande och hårdare.

– Fokus riktas mot förorten som en skådeplats för olika typer av våldsamheter och sociala problem. De åtgärder som presenteras handlar om repressiva insatser, polisiär maktutövning, när det i hög grad redan är för sent, säger han.

Enligt Dahlstedt är politiker generellt ovilliga att prata om, eller vilja satsa på, långsiktiga förebyggande projekt som kostar pengar, är svåra att mäta resultatet av – och av väljare uppfattas som otydliga och för långt bort i framtiden. Politiker vill gärna framstå som handlingskraftiga och vill hellre driva korta projekt, menar han.

– Det är en del av orsaken till att vi har hamnat här, säger Dahlstedt, och avser att segregationen ökat i Sverige, med socioekonomiskt uppdelade städer där en stor grupp människor uppfattar sig som utanför och där kriminalitet och våld lockar för framför allt unga killar.

undefined
Livet i miljonprogramsområdet och villaområdet kan skilja sig kraftigt åt. Delegationen mot segregation (Delmos) talar om risk för "olika livschanser" på grund av de stora olikheterna.

Men nu kommer lågkonjunkturen som vi är på väg in i att tvinga politiken, oavsett styre, till mer långsiktiga strukturella åtgärder mot segregationen tror Dahlstedt. Hotet från högre arbetslöshet och ökat utanförskap kommer att pressa dem.

– Vi har inte sett botten på det här och vi kommer att bli tvungna att göra något åt det, säger Magnus Dahlstedt.

I Linköping skiljer sig inkomster, utbildningsnivå och arbetslöshet kraftigt åt mellan olika delar av stan. Men på det stora hela lever många Linköpingsbor ett gott liv. Enligt statliga Delegationen mot segregation bor 79 procent i områden med goda eller mycket goda ekonomiska förutsättningar. Medan 16,3 procent lever med socioekonomiska utmaningar, och av dessa har 6,3 procent ”stora socioekonomiska utmaningar”.

Vad finns det för anledning för folk i rikare områden att engagera sig i andras förhållanden? Det är ju en liten andel som bor i utsatta områden?

– Så kan man säga, men samtidigt ökar skillnaderna snabbt. Så staden blir allt mer ojämlik, säger Magnus Dahlstedt.

– Våldet till exempel förekommer numera på alla platser. Det är farligt för alla. Det är eländigt att det sker, men det kan vara en ringklocka om att det inte går att blunda för det här. Vi måste söka de strukturella orsakerna.

undefined
Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor, forskar bland annat om arbetsmarknad och migration. Ett av projekten undersöker vad som händer om nyanlända uppmanas att främst jobba, eller främst studera.

En annan östgötaforskare, Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet, studerar bland annat effekten av Sveriges nuvarande migrationspolitik på att få in nyanlända på arbetsmarknaden. Han undersöker hur uppehållstillstånd påverkar nyanländas integration då de förväntas att skaffa jobb som ett villkor för att få permanent uppehållstillstånd, eller om de har möjlighet att studera.

Krav på att fixa jobb kan betyda att nyanlända snabbt får egen försörjning och kontakter i samhället – men också att vi ”låser in” en grupp människor i en viss sorts yrken med lägre krav på utbildning.

– Det här kan betyda att en grupp som har en viss etnicitet eller typ av bakgrund hamnar i segregation i staden, på arbetsmarknaden. Vi vet inte än, säger Kristoffer Jutvik.

"Alla påverkas"

Den statliga Delegationen mot segregation (Delmos) varnar för att alla påverkas i ett segregerat samhälle eftersom det riskerar att inte hålla samman. "Det kan bland annat påverka känslan av gemenskap, trygghet och tillit" skriver myndigheten.

Samtidigt konstaterar Delmos att samhällsklyftorna är värst för dem lägre ned på samhällsstegen: "De negativa konsekvenserna är dock ofta större för dem som bor i områden med socioekonomiska utmaningar än för dem som bor i andra områden" skriver Delmos.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!