Hyresgästföreningen har i samarbete med konsultfirman Spacescape undersökt 20 svenska städer. I en rapport listas de villaområden där man bedömer att det finns störst potential att bygga fler bostäder.
Det handlar om centrala, populära områden där många skulle vilja bo. I Linköping ser Hyresgästföreningens tio-i-topp-lista ut så här:
1) Ånestad
2) Vidingsjö
3) Vimanshäll
4) Barhäll-Gottfridsberg
5) Hackefors
6) Berga
7) Hjulsbro-Kvinneby
8) Slaka-Jägarvallen
9) Johannelund
10) Hjulsbro.
– Idag är villaområden väldigt socialt segregerade. Det är svårt att komma in där om du inte är en barnfamilj. Vi vill kunna låta fler hushållstyper ta del av sådana miljöer. Då behöver det finnas små lägenheter, säger Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg.
Hofverberg betonar att det inte är höghus man föreslår, utan småskalig bebyggelse enligt konceptet som brukar kallas trädgårdsstad.
– Det handlar om att komplettera med små flerbostadshus och radhus där det passar, utan att förstöra det som gör områdena attraktiva. Med rätt planering kan Linköping bygga fler bostäder där människor verkligen vill bo, utan att förstöra det gröna och småskaliga, säger han.
Varför driver Hyresgästföreningen den här frågan?
– Efter andra världskriget gjordes misstaget att man byggde väldigt ensartade områden. Villor på ett ställe och hyresrätter på ett annat. Vi tycker det är dags att skapa verkligt blandad bebyggelse. Trädgårdsstad kan man skapa i nya områden, man kan göra det i miljonprogramsområden och man kan göra det i villaområden. I den här rapporten fokuserar vi på det sistnämnda, säger Hofverberg.
Hyresgästföreningen pekar på flera metoder som villaområden kan byggas ut på – alltifrån avstyckade tomter, utbyggnader och Attefallshus, till nya detaljplaner som tillåter att villor rivs för att ge plats åt flerfamiljshus.
– Allt det här sker redan idag i Sverige och det finns flera framgångsexempel. Men vi vill få planerarna att få upp ögonen för möjligheterna, säger Martin Hofverberg.
Förtätningar i villaområden brukar möta motstånd bland dem som bor där. Men enligt Hyresgästföreningen är motståndet mindre än vad man skulle kunna tro. I en enkät svarar nästan hälften av de tillfrågade villaägarna att de är positiva eller neutrala till påståendet att det behövs fler lägenheter i närområdet.
Martin Hofverberg pekar på att det kan finnas en ekonomisk uppsida för villaägarna.
– Om kommunen gör en detaljplan som tillåter att det byggs flerfamiljshus, så är marken mer värdefull den dag man vill sälja. Bara genom att göra om detaljplanen har villaägarna blivit rikare. Kommunen är van vid att det finns en byggherre som tar plankostnaden, men här måste kommunen själv våga ta risken och bekosta detaljplanen, säger han.
Kommunalrådet Stefan Erikson (M) är spontant tveksam till idén om att göra en sådan detaljplan.
– Det låter mer som gynnande av enskild. Men ett exempel på hur vi idag kompletterar bebyggelse är detaljplanen som är under utarbetande vid Älgvägen/Vistvägen i Vimanshäll, säger han.
I området runt Älgvägen, där det i dag finns villor och radhus, planeras ett 100-tal nya bostäder i en blandning mellan radhus och flerfamiljshus på upp till fem våningar. Där har ett 30-tal grannar protesterat mot vad de kallar ”extrem förtätning” och ”överexploatering”. Planen är nu på granskning, det sista skedet innan den kan antas.