Försörjningsstöd betalas ofta ut av fel skäl

– Politiska grunder har lett till förändringarna. Det är ett bekymmer som man måste ta ansvar för på riksnivå, säger förbundsordförande Heike Erkers.

I Östergötland hade nära 15 000 personer försörjningsstöd 2012. Men bara knappt 2 000 av dem hade det av legitima skäl. Resterande var arbetslösa som borde befinna sig inom arbetslöshetsförsäkringen, människor som arbetade men som inte klarade sig på sin lön, sjukskrivna med läkarintyg utan sjukförsäkring eller annan ersättning, personer med för låg föräldraförsäkring samt personer som väntade på en barnomsorgsplats.

Men lagens intention, enligt SSR, är att försörjningsstöd ska vara "det sista skyddsnätet och en tillfällig hjälp.

Enligt Heike Erkers är det chockerande siffror undersökningen visar och hon säger att en orsak till att detta kunnat hända grundar sig i att 500 000 svenskar lämnade a-kassan 2007, för att de ansåg den för hög. Det gjorde att de också tappade sin arbetslöshetsförsäkring.

Per Magnusson som arbetar på socialkontoret i Linköping säger att det inte är ovanligt att han möter klienter som egentligen borde vara skrivna hos Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Känner du att ni har misslyckats med ert uppdrag?

– Det är klart att vi har misslyckats. Vi jobbar ändå utifrån de ramar som finns med en tydlig arbetslinje från regeringen, men vi har inte rätt resurser, säger han.

Heike Erkers kallar det rent av för ett resursslöseri, att socionomer tvingas ägna en större del åt administrativt arbete istället för det sociala arbete som de är utbildade för att sköta och är duktiga på.

– Vi har fullt upp och har svårt att jobba kvalitativt. Vi försöker att se varje individ och jobbar med näbbar och klor för att få dem till rätt ställen, fortsätter Per Magnusson.

Akademikerförbundet kräver nu flera åtgärder för att människor inte ska behöva söka försörjningsstöd för att överleva.Några av SSR:s krav är att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs för dem som inte uppfyller medlems- eller arbetsvillkoren. Att den som har läkarintyg för sjukdom har ekonomisk trygghet via sin sjukförsäkring, samt att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs.