Framdeles lika bra som framledes
Kring ordet framdeles finns ofta en osäkerhet: Heter det inte framledes, frågar sig många. Och, jo, det kan det faktiskt göra, enligt den senaste uppla...
Den ursprungliga formen som fanns i fornsvenskan är faktiskt framledes. Den är bildad av fram och substantivet led, med betydelsen väg. Innebörden är alltså att något sker längre fram på vägen, vilken vi naturligt tolkar som längre fram i tiden. Så den som alltid har sagt framledes har gjort det på goda grunder.
Så småningom kom ord på -deles - som särdeles - att påverka framledes som ändrades till framdeles. Dock blev aldrig genomslagskraften hundraprocentig, utan båda formerna fortsatte att leva sida vid sida - med en och annan språktvist som oundviklig följd. Nu kan de läggas till handlingarna. Att framledes har letat sig in i SAOL är för övrigt ett gott exempel på att det är språkanvändarna som bestämmer. Ordlistorna har att efter förmåga följa efter.
GEOGRAFI. Avser uttrycken södra Sverige och Sydsverige samma område, frågar Bror Johansson. Han tycker sig ha uppfattat en skillnad som består i att södra Sverige skulle vara ungefär området Götaland och Svealand, och Sydsverige en mindre, och ännu sydligare, del av landet.
Jag skickade vidare frågan till SMHI. Hasse Alexandersson svarar att dessa uttryck normalt undviks i väderprognoser, då de inte har någon klart definierad innebörd. Däremot säger man ofta södra Götaland, nordvästra Götaland och så vidare. Men Hasse Alexandersson instämmer ändå i Bror Johanssons tolkning. Normalt avses nog området Götaland och södra Svealand när man säger södra Sverige. Sydsverige torde vanligtvis syfta på ett område bestående av i första hand de sydligaste landskapen Skåne och Blekinge, men även de södra delarna av Halland, Småland och Öland, menar han.
KOMMER ATT. En av de frågor som oftast återkommer till spalten är den om huruvida att är obligatoriskt i uttrycket kommer att. Många anser att det absolut måste vara med, vilket inte hindrar många andra från att utelämna det.
För många verb är konstruktionen med "att" frivillig. Vi kan säga börja att göranågot, eller börja göranågot. Det finns också verb som alltid kombineras med "att", andra gör det aldrig. Oftast är det okontroversiellt. Problemet med "kommer att" är att det länge bara fanns en accepterad form, den med "att". När en ny form då dyker upp störs den inrotade språkkänslan. Men man kan konstatera att den att-lösa kombinationen i dag har vunnit mark i de flesta sammanhang. Formen utan "att" är för många den som är i enlighet med språkkänslan. Därför kan man utgå ifrån att den har framtiden för sig. Språkriktighetsboken intar en tillåtande attityd och anser att användandet är frivilligt. Generellt sägs annars att det oftast är bättre att sätta dit ett "att" för mycket än ett för lite i osäkra fall.
Så jobbar vi med nyheter