- Det är en fantastisk möjlighet till påverkan av det egna boendet, säger bostadsrättsföreningen Drabantens ordförande, Dietmar Mölk.
För ett år sedan kom ett prospekt till hyresgästerna i de båda fastigheterna Idrottsgrenen 1 och 2 med adresserna Drabantgatan och Rekrytgatan på T1-området. Hyresvärden Akelius, som ett år tidigare köpt husen av Malmstaden, erbjöd hyresgästerna att köpa fastigheterna och bilda bostadsrättsförening.
- Jag utgår från att Akelius hade en strikt ekonomisk bevekelsegrund för erbjudandet, säger Dietmar Mölk.
En intressegrupp med tio frivilliga organiserades. De undersökte intresset bland de boende och tog in offerter om juridisk hjälp inför bildandet av bostadsrättsföreningen och eventuellt köp.
- Vi är ju bara proffs på att bo så vi behövde hjälp med det andra.
Budet låg på 250 miljoner kronor. Gruppen orienterade sig om kostnadsläget i kommunen hos bland annat banker och mäklare och kontrade med att erbjuda Akelius 198 miljoner. Då hade man en fungerande styrelse i den nybildade bostadsrättsföreningen som döptes till Drabanten. Föreningen ville nu registrera förköpsrätten till fastigheterna hos inskrivningsmyndigheten i Eksjö.
För att kunna göra det fordrades att två tredjedelar av de boende gick med på det. De var klart positiva visade det sig, 80 procent tyckte att man skulle genomföra registreringen.
Akelius förkastade budet, "mindre än vad vi betalat" sade de. Förhandlingarna fortsatte och man enades till sist om 225 miljoner för 13 000 kvadratmeter bostadsyta.
Nu stundar sanningens minut för föreningen som ska ta slutlig ställning till budet i april. Ett antal kvällar de kommande veckorna kommer styrelsen tillsammans med advokaten sitta i gårdshuset och besvara de boendes frågor inför köpet.
- De flesta frågor vi fått hittills är förståeligt nog av ekonomisk art. Vad kostar det till slut för mig, vilka risker tar jag och så vidare. Men många är också otåliga och frågar när vi kan börja med lekplatsen eller kabelteven eller andra delar av boendet de vill förändra.
Öppenhet har hela tiden varit nyckelordet för styrelsen. De boende har fått fortlöpande information och styrelsen vill att alla verkligen ska förstå och inse vad det innebär att bli bostadsrättsinnehavare. Att man till exempel blir ansvarig för det inre underhållet i lägenheten. Går frysen sönder får lägenhetsinnehavaren köpa ny för egna pengar. Vill man ha tapetserat får man som boende betala själv. På den positiva sidan finns möjligheten till påverkan när det gäller till exempel den yttre miljön, sparsamhet med varmvattnet kan ge resultat på månadsavgiften.
Engagemanget bland de boende är stort. De som inte vill köpa är företrädesvis äldre och de blir kvar som hyresgäster, nu med föreningen som värd. Vid omröstningen på årsstämman finns det två frågeställningar. Den ena är om bostadsrättsföreningen ska bildas "på riktigt" och köpa fastigheterna, den andra om man vill köpa "sin" lägenhet.
- Det ligger ingen motsättning i att de besluten, vill man vara kvar som hyresgäst är inte det något problem, säger Dietmar Mölk.
Målet är att de sammanlagda boendekostnaderna för bostadsrättsinnehavarna inte ska överstiga dagens kostnader. Helst ska de naturligtvis bli lägre och det pekar åt det hållet. Men styrelsen är försiktiga i sina kalkyler och vill heller överraska positivt än tvärtom.
Ombildningen är inget för kortsiktiga spekulanter, betonar Dietmar Mölk.
- Det vill vi inte ens diskutera. Det här ska ses på 5-10 års sikt och då är det en god affär, det säger alla banker och det tror vi på.