– Många tror säkert 'att det där går inte, du kan ju inte se'. Men det går visst.
Förutom ljus och mörker ser Fredrik Andersson ingenting.
Han föddes blind och är van vid att folk tror att han inte klarar av vissa saker själv.
Sen gymnasiet har Fredrik varit arbetslös i omgångar, senast i två års tid. Till slut vände han sig till arbetsförmedlingen som tipsade om vuxenutbildningsföretaget Lexicon.
Nu utbildar han sig till systemutvecklare.
– Det var en ren slump egentligen att jag hamnade här. Men det är en gammal dröm som går i uppfyllelse, berättar Fredrik.
Det är utmaningen med programmering som tilltalar: hur det går att lära sig med en synnedsättning. Och för några år sedan hade det kanske varit omöjligt för någon som Fredrik att arbeta med programmering.
Det är tack vare dagens digitalisering och tekniska hjälpmedel som Fredrik nu kan våga satsa på sin dröm.
Med hjälp av en så kallad punktskriftsdisplay, som kan förklaras som en digital blindskrift, kan användaren läsa vad som står på en webbsida. Som komplement använder Fredrik även programmet "Skärmläsare" som läser upp texten för användaren.
Så fort Fredrik trycker på någon av piltangenterna på det vanliga tangentbordet, visar punktskriftsdisplayen vad som står skrivet i det valda området av skärmen. Samtidigt läser skärmläsaren upp vad som står.
Det är snabbare att lyssna på "Skärmläsare" än att läsa själv med hjälp av punktskriften. Men i programmering är det viktigt att stava rätt och då är det användbart att kunna korrekturläsa bokstav för bokstav. Verktygen kompletterar på så sätt varandra.
Fredriks bemästrande av verktygen är minst lika imponerande som verktygen själva.
Skärmläsaren är snabb och låter, för en ovan, som rappakalja. Och då är Fredriks skärmläsare inte ens inställd på högsta hastigheten.
– Jag har suttit med talsyntesen i 30 år men det här är ändå medelhastighet, förklarar Fredrik.
Fredrik tror att många arbetsgivare har en felaktig uppfattning att det kostar extra mycket att anställa en person med en synnedsättning: att företaget hade behövt köpa in särskild utrustning. Men det är inte arbetsgivaren utan staten som finansierar hans hjälpmedel.
Just punktskriftsdisplayen och programmet "Skärmläsare" är även anpassningsbara och kan justeras utefter olika jobb.
En annan felaktig uppfattning som Fredrik tror att arbetsgivare har, är att han är långsammare än en person som kan se. Men enligt Fredrik beror den uppfattningen på okunskap.
Hans handledare på Lexicon, Peder Schulze, instämmer.
– Vi som ser vad han gör, vi förstår inte. Han skriver hur fort som helst.
Möter du mycket fördomar om vad du klarar av, i och med din synnedsättning?
– Det är många som tror att jag inte kan hantera en dator: det är den klassiska. Då får man visa att det visst funkar, berättar Fredrik.
Däremot tror Fredrik att människor har mer kunskap idag än för några år sen. Särskilt den yngre generationen. De tar till sig kunskap på ett annat sätt menar han.
– Medvetenheten finns ju och blir bara bättre och bättre.
Men nu kan Fredriks synnedsättning bli en fördel.
Den 28 juni införs en ny lag som säger att hemsidor och webbshoppar ska vara tillgängliga för alla, oavsett funktionsvariation. Lagen är baserad på EU:s tillgänglighetsdirektiv och handlar om att alla besökare av en webbplats ska få en likvärdig upplevelse.
Peder tror att ändringen kan göra Fredrik värdefull för företag eftersom han kan lägga märke till sånt som inte är anpassat till personer med synnedsättningar.
Det är vanligt att Fredrik hittar hemsidor som inte håller måttet: menyer med grafiska symboler är ett typiskt exempel på sånt som hjälpmedlen inte kan tyda. "Skärmavläsaren" och punktskriftsdisplayen kan endast läsa text.
– Det känns bra att man har något man kan trycka på: att det här kan jag, säger Fredrik.
Fredrik är snart klar med utbildningen på Lexicon och därefter väntar praktik på tre månader.
Har du nått favoritföretag som du hade velat jobba på?
– Nej jag är öppen för allt, det känns ändå som jag har hittat en väg framåt nu. Får jag bara hålla på med det jag tycker är roligt så är jag nöjd.