Det Àr robottÀtt i Fredrik Löfgrens bolag Dyno Robotics. I slutet av hallen vÀntar den nya Elsa.
Fredrik Löfgren skapade sin första robot 1999. Som sexĂ„ring. Genom Ă„ren har Corren följt honom och hans robotar som dansar, spelar fotboll och upptrĂ€der pĂ„ Kungliga operan. Han blev kĂ€nd för mĂ„nga 2017 nĂ€r hans robotar Elsa, Ariel och Merida deltog i TV:s tĂ€vling Talang och i fotbolls VM för robotar. Samma Ă„r hindrade polisen honom frĂ„n att delta i Studentorkesterfestivalens stora folkfest KĂ„rtegen i Linköping â genom att ta beslag pĂ„ hans förarlösa bil â en av de första i landet.
Vi möter Fredrik Löfgren pÄ hans företag Dyno Robotics dÀr han bÄde fysiskt tillverkar robotar och utvecklar mjukvara. Företaget huserar i ett rivningsobjekt i Vasastan, Linköping. UtanpÄ ser den lÄga Àldre byggnaden inte sÄ innovativ ut, men pÄ insidan Àr det nyskapande med flera robotar som finns omkring i lokalerna. En 3D-printer hÄller pÄ att skriva ut delar som Fredrik ska kunna anvÀnda till sina nya robotar.
Hon har gjort sitt pÄ Flygvapenmuseet och överlÀmnat sitt guidejobb till den nya Elsa.
Vissa av Fredriks robotar har redan gjort sitt och gÄtt i pension. Som till exempel den allra första guiden pÄ Flygvapenmuseet. Hon stÄr i hallen, klÀdd i försvarmaktens paraduniform och med pilotsolglasögon pÄ. Det fungerar som en pÄminnelse om hur fort utvecklingen gÄr.
Elsa som Fredrik skapade som student och som blev en kÀndis.
PÄ plats Àr ocksÄ Fredrik Löfgrens kÀndisrobot Elsa som blev populÀr för sex, sju Är sedan. Hon blev först kÀnd som en dansande robot pÄ TV. Sedan lÀrde sig Elsa spela fotboll och deltog i VM för robotar. Ett tag senare programmerades Elsa för att kunna utföra arbete i ett lager. Fredriks senaste Elsa ser lite annorlunda ut jÀmfört med tidigare Elsor. Den nya jobbar som guide pÄ Flygvapenmuseet nu. DÀr möter hon besökare och svarar pÄ deras frÄgor.
Ett exemplar av guiden Elsa finns ocksÄ pÄ plats. Flera andra museer i landet Àr intresserade av henne, enligt Fredrik Löfgren.
â Guiden Elsa kommunicerar med hjĂ€lp av GPT, en teknik som kallas för "Generative pre-trained transformer" baserad pĂ„ en sprĂ„kmodell som gör det möjligt för chattroboten att svara pĂ„ frĂ„gor och prata pĂ„ ett naturligt sĂ€tt. Det Ă€r vĂ€ldigt omdiskuterat just nu eftersom chatGPT slĂ€pptes i höstas och allmĂ€nheten började anvĂ€nda den. Men tekniken har funnits lĂ€nge och anvĂ€nts sedan 2020 inom vissa kretsar.
Och hÀr Àr den nya Elsa som jobbar som guide pÄ Flygvapenmuseet.
NĂ€r vi pĂ„ Corren testar guiden Elsa pratar vi med henne om allt möjligt. Det mĂ€rks att hon Ă€r en fena pĂ„ fakta kring Flygvapenmuseet men hon kan ocksĂ„ mycket om annat. Om Fredrik frĂ„gar henne. NĂ€r Correns utsĂ€nda stĂ€ller en enkel frĂ„ga â vad heter du â tar Elsa en liten paus.
â Elsa har problem med dialekter och personer som bryter pĂ„ andra sprĂ„k. AI-robotar trĂ€nas pĂ„ historisk data utifrĂ„n medielandskapet som ocksĂ„ domineras av vita mĂ€n som inte bryter. Det Ă€r ett problem som vi Ă€r medvetna om, sĂ€ger han.
NÀr Fredrik stÀller samma frÄga svarar Elsa snabbt.
Om en chattrobot möter och pratar med tio kvinnor som bryter pÄ olika sÀtt kan den lÀra sig förstÄ?
â Ja.
Fredrik Löfgren visar robotens knappt synliga pincett som ska plocka pistiller till saffran - mycket snabbare Àn en mÀnniska.
En hel del av Fredriks robotar Àr sÄlda till andra företag dÀr de redan utför ett arbete. Men nÄgra robotar som Àr pÄ plats Àr fortfarande inte helt fÀrdiga och de "trÀnas" inför sina kommande uppgifter. En sÄdan robot har en liten, liten pincett och övar saffranplockning. Ingen lÀtt uppgift eftersom det gÄr Ät 150 blommor till ett gram saffran. Varje blomma har tre pistiller som knappt syns och det Àr de som ska plockas. Ett företag som odlar saffrankrokus utanför SödertÀlje ville ha en sÄdan AI-robot.
Och hÀr Àr blommorna som Fredriks robot övar att plocka pistillerna (den lila trÄden som han hÄller mellan tummen och pekfinget).
Men det Àr lÄngt i frÄn att bara fysiska jobb kommer att ersÀttas av robotar, menar Fredrik som sjÀlv anvÀnder sig av GPT. Han har ingen ekonom pÄ sitt bolag utan gör alla upphandlingar med hjÀlp av chattroboten.
â Jag ser det som att en juniorassistent hjĂ€lper mig. Den lĂ€ser in grundinformation och gör förarbetet för att jag ska kunna fatta rĂ€tt beslut. Men jag förstĂ„r att mĂ€nniskor Ă€r oroliga för att förlora sina jobb. En del har hittills trott att AI-robotar enbart ska ta över det tunga arbetet. Men om kontorsjobb ocksĂ„ utförs av robotar Ă€r frĂ„gan vilka jobb som det finns kvar för mĂ€nniskor.
Han har respekt för oron men han anser att företag som fortsÀtter att jobba som för tio Är sedan kommer att bli utkonkurrerade. UngefÀr sÄ som det blev nÀr industrin automatiserades.
â AI Ă€r hjĂ€lpmedel som mĂ€nniskor ska dra nytta av. Tillsammans blir vi starkare. Redan nu utförs en hel del jobb inom kirurgin och biomedicin av robotar. I Kungsbacka sa nĂ„gra socialsekreterare upp sig i protest eftersom kommunen tog hjĂ€lp av AI inom försörjningsstöd. Men det fungerar bra, det Ă€r fĂ€rre klagomĂ„l och lĂ€ttare att upptĂ€cka fel. Och sĂ„ Ă€r det inom flera omrĂ„den.
3D printern i full fart. HÀr tillverkar Fredrik Löfgren vissa delar till sina blivande robotar.
Fredrik ser fram emot att robotar inom en snar framtid kommer jobba parallellt med mÀnniskor inom tjÀnstesektorn för att lÀra sig och öva innan de helt och hÄllet tar över uppgifterna. NyckelfrÄgan dÄ Àr vad gör man med mÀnniskor? Men det Àr ingenting att vara rÀdd för, menar Fredrik.
â Robotarna ska jobba Ă„t oss och vi mĂ€nniskor ska Ă€gna oss Ă„t varandra. Vi fĂ„r mer tid Ă„t vĂ„ra barn, partner och vĂ„ra Ă€ldre. Och vi kommer att mĂ„ bĂ€ttre nĂ€r vi slutar stressa. MĂ€nskligheten har funnits i cirka 200 000 Ă„r men samhĂ€llet har varit uppbyggt kring kapitalism och avlönat arbete endast under de senaste 200 Ă„ren. Vi mĂ„ste byta samhĂ€llsform.
Finns det inte risk att AI sÄ smÄningom vill göra sig av med oss?
â Myten om onda robotar kommer frĂ„n bland annat Hollywoods filmindustri. Vi ska inte vara oroliga för att robotar ska vara onda, de har inga kĂ€nslor och det Ă€r lĂ„g sannolikhet att de kan utveckla dem. Men det som kan hĂ€nda Ă€r att AI hamnar i fel hĂ€nder och anvĂ€nds i onda syften. Vi bör prata om det mycket mer.
Men om AI uppfattar oss som det största klimathotet? Kan inte slutsatsen vara att det Àr bÀst om vi dör?
â AI fattar att vi har vĂ„r plats i ekosystemet men vi kommer inte att finnas pĂ„ nĂ€ringslivskedjans topp dĂ„ som nu. AI kommer inte att mörda oss för klimatets skull men kan dĂ€remot begrĂ€nsa oss för att lösa klimathotet. DĂ„ fĂ„r vi kanske sluta flyga och börjar Ă„ka bil bara pĂ„ lördagar.
Det kungliga firandet i Linköping hade Elsa i fokus nÄgon timme.
Enligt Fredrik Löfgren Àr AI- och klimathotet de tvÄ största frÄgorna som vÀrlden behöver ta itu med och diskutera mer. Men han tror inte pÄ att det gÄr att pausa AI-utvecklingen sÄ som ett stort antal AI-experter och forskare bett om i ett öppet brev publicerat av Future of Life Institute 22 mars.
â Brevet satte frĂ„gan pĂ„ dagordningen och det Ă€r bra. MĂ„nga blev bĂ„de förvĂ„nade över hur lĂ„ngt vi har kommit. Men det Ă€r svĂ„rt att pausa utvecklingen, det Ă€r bara de goda som verkligen skulle pausa. Varken Kina eller Ryssland skulle göra det utan de skulle utnyttja paustiden för att hinna i kapp oss i vĂ€st som har ett försprĂ„ng.