Ann-Charlott Feldt är arkeolog på Östergötlands Museum.
I oktober förra året gjorde arkeologen Ann-Charlott Feldt ett ovanligt fynd.
Det var under en utgrävning i domkyrkan som fyndet upptäcktes. Delar av golvet hade grävts upp för att förstärka grunden inför ankomsten av kyrkans nya orgel. Ann-Charlott var på plats, tillsammans med sitt team, för att övervaka och dokumentera processen.
Plötsligt ropar någon till – det är något som blänker i det 40 centimeter djupa hålet.
– "Jag har hittat guld", sa han. Och jag tänkte bara "ja, tjena", berättar Ann-Charlott.
Men där, bland jord och benrester, fiskades en 16 millimeter hög guldhund fram.
Den lilla hunden är svår att fånga på bild.
"Och det hjälper inte att den blänker och är rundad", säger Ann-Charlott.
Hundens ursprung är än så länge okänt. Den hittades i ett fyllnadslager under golvet som Ann-Charlott tror kan ha kommit dit när man lagt om kyrkans golv på 1800-talet. Teorin är att jorden i fyllningen kommer från kyrkogården utanför domkyrkan.
Domkyrkans kyrkogård användes tidigare som gravplats, vilket stämmer överens med de benrester som hittades intill hunden.
Här pekar Ann-Charlott ut var guldhunden hittades.
Men hur hunden hamnade där vet inte Ann-Charlott med säkerhet. Så under intervjuer med SVT Öst och P4 skickades frågan ut – har du sett någon liknande hund förut?
Efter ett tag började svaren strömma in – och till Ann-Charlotts förvåning var många av dem riktigt bra.
– Jag är van vid att det kommer in alla möjliga idiotiska svar om ufon och allt vad det är, berättar Ann-Charlott.
Massor av förslag och teorier skickades in.
Ett förslag var dessa magnetiska hundar, eller "tricky dogs" som de hette, från 30-talet.
"Men det är det inte. De hundarna var gjorda i bakelit, inte guld", förklarar Ann-Charlott.
Svaren varierade. Allt från barnleksaker från 30-talet till smyckesberlocker. Men Ann-Charlott fick in två teorier hon tror särskilt på. En lockknopp till en luktdosa – eller att hunden varit del av en stämpel.
Luktdosa-teorin tycker Ann-Charlott stämmer väl överens med domkyrkans tidigare användning som gravplats.
– Det luktade troligtvis illa här på den tiden, och då använde man en luktdosa för att maskera lukten från de döda kropparna, förklarar Ann-Charlott.
Platsen där hunden hittades i höstas. Domkyrkans nya orgel är ännu inte invigd.
Men än så länge är det bara teorier. Därför ska Ann-Charlott ta med sig hunden till Stockholm för analys. Guld i sig är svårt att spåra, berättar hon, men koppar – som hunden troligtvis också består av – är lättare.
Ann-Charlott har jobbat på Östergötlands Museum sen 1989 och berättar att hon stött på många udda föremål genom åren.
Är det här det märkligaste fyndet du har hittat?
– Ja absolut! Det är sällan vi hittar guld och sen blir man så sablar irriterad på att inte veta vad det är.
Kollegorna på museet är glada för Ann-Charlotts skull men också lite avundsjuka.
– Som det ska vara, skrattar Ann-Charlott och tillägger:
– Vi har ingen kamp emellan oss, men det är klart att alla vill hitta något udda.
Efter analysen ska hunden eventuellt ställas ut tillsammans med några andra småfynd. Men tills dess bor den tryggt tillsammans med Ann-Charlott.
– Den har blivit som min egen vovve.
Har du sett en sån här hund förut?