Linköpings universitet får landets första laboratorium för forskning om den mänskliga varianten av galna ko-sjukan. Forskningen ska ligga till grund för framtida botemedel mot den dödliga sjukdomen.
Laboratoriet håller just nu på att uppföras i hus B på universitetsområdet i Valla och forskningen ska komma i gång redan i höst.
Högrisklaboratoriet utrustas med luftslussar och ska användas för att studera så kallade prioner -- felveckade proteiner -- som bland annat orsakar Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, den mänskliga varianten av galna ko-sjukan.
Forskningen kommer att ske på molekylärnivå och syftar till att öka förståelse för hur prionerna fungerar.
Per Hammarström, är forskarassistent i proteinkemi vid LiU:
-- Det blir det första laboratoriet i Sverige för att studera molekylära orsaker till prionsjukdomar. Forskningen är långsiktig och kommer att pågå i flera år.
Än så länge är skalet till labbet kvar. Nu återstår att inreda det med utrustning. Totalt kommer fem personer att arbeta i laboratoriet, varav tre doktorander. Linköpings universitet och Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, står för finansieringen.
Vad går forskningen ut på?
-- Forskningen handlar om att proteiner hamnar i en felveckad form som gör att de blir klibbiga och klumpar ihop sig, vilket är skadligt för cellerna. De felveckade proteinerna orsakar flera olika sjukdomar, bland dem galna ko-sjukan.
Vad kan forskningsresultaten användas till?
-- Vi kan få bättre diagnosmetoder för att hitta möjliga smittvägar. Dessutom är det naturligtvis så att vi vill hjälpa till med att hitta läkemedel för sjukdomen. I dag finns det inget botemedel mot galna ko-sjukan, säger Per Hammarström.
Galna ko-sjukan är dödlig och medför ett enormt lidande för dem som drabbas.
-- Det är en hemsk sjukdom. Man ligger sjuk under lång tid och tynar bort, säger Per Hammarström.