Gamla ord får nya betydelser
Sommarens dramatiska höjdpunkt var antagligen när några nynazister passerade vår annars så fridsamma gård i syfte att dela ut flygblad. Vi frågade förs...
Men kanske kan denna spalt i någon mån värna det svenska i en mer positiv mening? Värna svenskan, kanske vi kan säga i alla fall. Skriv gärna och berätta om vad ni tycker är viktigt att tänka på i behandlingen av det svenska språket!
Under hösten återkommer Språkspalten varannan vecka.
ÅTERTÅG. Det händer att ord byter betydelse. Underligt nog blir den nya innebörden ibland den gamlas motsats. Så har till exempel kylslagen gått från att betyda "ljummen" till "kylig". Från början avsågs något man slagit av kylan ifrån. Det är bildat till "kylslå", som betyder "temperera". Men numera är betydelsen nästan alltid "kall". Denna betydelse är så dominerande att ordet sällan torde missförstås.
Men ibland blir betydelseglidningen problematisk. Hos frisören häromveckan fick jag den något underliga tidningen King i min hand. Där stod om "gubbveckets" återtåg. Alltså vecket framtill på byxor, om jag förstod rätt. Men frågan är - åtminstone för en okunnig som jag - vad återtåg betyder i detta fall.
Här har nämligen också två olika betydelser uppstått. Ursprungligen betyder "återtåg" "tillbakadragande", "reträtt". Nu används det ganska ofta med betydelsen "återkomst", alltså motsatt innebörd. Vilket förstås är olyckligt.
En tröst i sammanhanget är att på jeans är nog inte vecket aktuellt i vilket fall som helst. Och då behöver man inte heller befatta sig med någon gubbighet. Fast språkfrågan kvarstår.
VON. Ingemar Schelin skriver apropå den nya vägen von Fersens väg i Ljungsbro. Den skrivs där (på skyltarna, antar jag) med stort V, Von Fersens väg. Ska det verkligen vara så, undrar han.
Det ska det inte. Namn med partikeln von skrivs alltid med liten bokstav, även vid inledning på mening. Likaså af, som i af Geijerstam. Partiklarna de och van varierar i skrivsätt, både de Geer och De Geer förekommer.
Om sammanhanget är sådant att hela namnet skrivs med stora bokstäver, till exempel i en rubrik, skrivs också partikeln versalt.
I löpande text är det bra att formulera sig så att man undviker att börja en mening med liten bokstav, eftersom meningsgränsen blir otydligare. Bättre är då oftast att formulera om.
Det var för övrigt Axel von Fersen d.ä som lät uppföra Ljungs slott år 1774. Han tog även initiativ till att en ny kyrka uppfördes åren 1795-1797. Slottet övertogs senare av Axel von Fersen d.y, som är begravd i Ljungs kyrka.
Apropå vägskyltar i Ljungsbro har jag även noterat att OG Svenssons väg skrivs OG svenssons väg på en skylt. Och det ser ju ännu tokigare ut.
Så jobbar vi med nyheter