Med 250 fräscha hästkrafter under den himmelsblå huven bjöd han sambon Kinna Carlsson på en åktur i den nyrenoverade Cheva Impalan från 1962. Drömmen från våren 2003 hade blivit verklighet.
- Vi letade länge efter en rymlig glidarbil, säger Kinna och kastar en stolt och förälskad blick mot den blåvita Impalan i garaget på Tornbyområdet i Linköping.
- I augusti hittade vi den. Och sen satte Jonas i gång med att lacka och renovera.
Resultatet är imponerande. Jonas har gjort ett kanonjobb. Slitet under många och långa kvällar i garaget var inte förgäves. Nu återstår bara detaljer innan allt är fullbordat och Kinna och Jonas tar vägarna i besittning.
Impala 62:an är en hardtop med 2-växlad automatlåda. De köpte den för 67 000 kronor. Säljer de den i dag får de minst 100 000 kronor i näven. Efterfrågan på amerikanska 60-talsbilar i originalskick ökar, och eftersom utbudet är begränsat beskriver prisutvecklingen en brant stigande kurva. Men säljer gör de inte. Nu ska Jonas och Kinna njuta. Även om våren slirar på lamellerna och hackar på för få cylindrar så vet de, att snart är det här. Glidarvädret.
Jonas Claesson är 33 år och knegar som reparatör på ABB. Intresset för amerikanska bilar har han ärvt från far sin, Weine Claesson i Mjölby. Weine är en av få svenskar som äger en kromvicke, Ford Crown Victoria, från 1956. Impalan är Jonas sjunde jänkare, och den som han har lagt ner mest tid på. Kinna minns den första resan i Impalan. Den som aldrig blev av.
- Vi skulle till Västervik, men vattnet började spruta och vi kom aldrig ut ur Linköping ens.
Jonas plockade ner motorn, bit för bit. Gick igenom varenda detalj.
- Jag ville se vad som var fel och upptäckte att det mesta behövde åtgärdas. Men motorn var oskruvad, allt var original, så när jag väl fått tag i delar - nya kolvar, oljepump osv - så var jobbet ett rent nöje.
Chevrolets modeller är tacksamma att jobba med. Motorerna är lättmekade. Det är lätt att hitta delar. Chevrolets smallblocksmotor är världens mest sålda. 70 miljoner exemplar. Cylindervolymen varierar men de grundläggande dimensionerna är desamma. Topplocket kan enkelt flyttas från den ena modellen till den andra.
Jonas och Kinnas Impala importerades från Arizona 1997. Den var enfärgad (blå) när de köpte den. I dag är taket vitt, medan den övriga karossen behållit originalfärgen. Jonas slipade ner färgen ("Jag ville se vad det var under, kolla eventuella rostangrepp."), och sen vidtog blästring, grundmålning och lackering. Lackeringen fick han hjälp med av en kompis.
- De höll på hela julhelgen, berättar Kinna.
- Ett tag var jag bekymrad för hans hälsa. Jonas åkte på influensa och när de lackerade hade han 39 graders feber.
Men snyggt blev det. Hade jultomten sett resultatet hade han kastat släde och renar all världens väg. Kinna tog itu med innerklädseln - som dock var påfallande väl bevarad - och Jonas gick över listerna längs bilens långsidor och fräschade upp märkesemblemen på framskärmarna. Ett pilljobb som kräver fast hand och en ängels tålamod.
Nu står den där och glänser i det försiktiga solskenet - Impalan som såg dagens ljus när Elvis toppade listorna med "Good luck charm", Sveriges bidrag till Melodifestivalen hette "Sol och vår" och världen stod på randen till det tredje världskriget. Kubakrisen, ni vet.
Impalan är förresten jämngammal med Liza Marklund. Deckardrottningen skulle göra sig bra i Chevan. Jonas och Kinna är lika noggrant omsorgsfulla i renoveringen som Marklund när hon utformar intrigen i sina böcker. De vet att det är de små detaljerna som gör det. Alltså har Kinna och Jonas lyckats få fatt i den originaletikett som prydde flaskan med spolarvätska.
Våren väntar, saven stiger. Sommaren rycker närmare. Sista veckan i juli rullar Impalan till Rättvik och "Classic Car Weekend". Några resor till rockabilly-kvällarna i Vadstena lär det också bli. Håll uppsikt efter den. Den blåvita hardtopen med antingen Jonas eller Kinna bakom rutan försvinner inte i mängden.