De tolv radhuslÀgenheterna lÀngst bort pÄ Ivar Samuelssons gata Àr nybyggda. Familjerna flyttade in dÀr i november.
Tanken Àr att det ska bli hus Àven pÄ andra sidan gatan, men Peab har Ànnu inte börja bygga och under tiden har det bildats en vattensamling pÄ tomten. Det sluttar brant ner direkt frÄn gatan. SlÀnten Àr lös och gyttjig och ramlar man ner Àr det inte lÀtt att ta sig upp igen. Vattnet Àr ganska djupt, kanske uppemot metern pÄ de djupaste stÀllena.
â Vattnet fungerar som en magnet pĂ„ barnen. Det bor elva barn under sex Ă„r pĂ„ gatan. Jag har redan fĂ„tt dra upp en tvÄÄring som ramlat i och fastnat i gyttjan, sĂ€ger Elisabeth Wettervinge.
Elisabeth och de andra förÀldrarna pÄ gatan har alltsedan november upprepade gÄnger ringt och mejlat, bÄde till kommunen, som hade tomten frÄn början, och till Peab som köpt den.
â NĂ„gon gĂ„ng blev vi lovade att "vi kommer pĂ„ mĂ„ndag och fixar det". Men det var i november. Kommunen sĂ€ger att det Ă€r Peabs tomt och Peab sĂ€ger att de inte kan göra nĂ„got förrĂ€n de fĂ„tt bygglov. Men nĂ„gon mĂ„ste göra nĂ„got innan det hĂ€nder en drunkningsolycka. Det borde ju bara vara att köra dit ett par lass och fylla igen.
Men hur stort Ă€r egentligen problemet â det Ă€r ju mĂ„nga barnfamiljer som bor vid ett vattendrag?
â Ja, visst Ă€r det sĂ„, och det Ă€r vi förĂ€ldrar som har ansvar för vĂ„ra barn. Men det hĂ€r Ă€r sĂ„ onödigt. Det Ă€r bara nĂ„gra meter frĂ„n husen och lekplatsen, och en olycka hĂ€nder sĂ„ fruktansvĂ€rt fort. Om det varit en pool hade det varit krav pĂ„ ett skyddande staket, sĂ€ger Elisabeth Wettervinge.
ake.alvin@corren.se