På Vretagymnasiet i Ljungsbro finns gymnasieutbildningar med inriktning lantbruk, skog och djur. Här anställdes Karolina Muhrman för nio år sedan som lärare i matte, biologi och kemi. Hon är uppvuxen på en gård och vet att en stor del av lantbrukarens jobb är att räkna. Hon tyckte sig märka att eleverna blev mer motiverade för ämnet när de förstod att de skulle komma att ha nytta av kunskaperna. För ett par år sedan fick hon möjlighet att forska inom ramen för Lärar-lyftet. Ämnet var inte svårt att välja, inte minst för att den nya läroplanen stadgar att matematikundervisningen på yrkesutbildningen ska vara tillämpad, alltså förankrad i det yrke eleven ska utbilda sig till.
En förmiddag möter vi Victor Blomberg och Jesper Pettersson som båda går första året på Vretagymnasiet. De ska visa oss hur en lektion i tillämpad matematik går till. Idag står statistik på schemat och vi går in i grisstallet för att väga och räkna. Uppgiften är att göra en tillväxtkurva för grisarna.
Svenska elever halkar efter i såväl kunskaper i matematik som problemlösningsförmåga. Det visar den internationella PISA-rapporten som sedan i vintras gett bränsle i debatten om den svenskaskolan.
Nu när Karolina Muhrman nästan är klar med sin licentiatavhandling, ser hon att hennes resultat skulle kunna vara en pusselbit i att vända den trenden. Mattelektionen i svenska skolor går i regel till på samma sätt. Läraren går igenom vad som ska läras in och sedan övar eleverna enskilt, de löser uppgifter i sin mattebok.
– Efterhand förstår inte längre eleven vad den ska ha matten till, säger Karolina Muhrman.
Så ser det ut på gymnasiet och i grundskolan, på de teoretiska programmen och på de med yrkesinriktning. I takt med att matematiken kommer längre ifrån det verkliga livet sjunker motivationen hos många elever.
Kunskaperna fastnar inte eftersom de inte vet vad de ska ha dem till. Elevernahar svårt att överföra sina kunskaper till verkliga livet. En del får total matte-ångest.
Att i stället använda sig av matematiskaproblem som uppstår i det verkliga livet ökar förståelsen för varför matte är viktigt. Lärare som arbetar så, har märkt att särskilt de svagare eleverna hänger med bättre.
– Flera av de lärare som jag intervjuatsäger att det kan vara helt avgörande för att en elev ska bli godkänd eller inte, berättar Karolina Muhrman.
Nästan allt en bonde gör handlar om matematik och problemlösning. Att räkna ut hur mycket djuren ska äta och vilken sammansättning av närings-ämnen fodret ska ha eller blanda till rätt koncentration av bekämpningsmedel är bara två exempel.
Sammanlagt har bönder som intervjuats av Karolina Muhrman räknat upp 74 moment i deras jobb som kräver kunskap i alla matematikens grunder som geometri, statistik och procentberäkning.
Dessutom är det otroligt viktigt att en bonde kan bedöma rimlig-heten i resultatet av en beräkning.
– Hamnar ett kommatecken fel kan det bli väldigt dyrt, till exempel om 100 liter bekämpningsmedel eller 10 ska ut på åkern, förtydligar Karolina Muhrman.
En bonde räknar från morgon till kväll och det finns få andra yrken där det inte krävs mattekunskaper. KarolinaMuhrmans forskningsresultat bordekunna överföras till en stor del av grund- och gymnasieskolans mattelektioner.
Att undervisa tillämpat kan tyckas självklart. Men ute i skolorna visar Karolinas forskning att det finns många hinder. Av de åtta naturbruksgymnasier som hon besökt är det bara två som praktiserar det fullt ut trots att det står i läroplanen att det ska göras på alla yrkes-program. På en del skolor prioriteras inte frågan av ledningen. På andra blandas elever från olika
under mattelektionen vilket försvårar genomförandet.
Där det fungerar som bäst finns mattelärare som antingen har kunskap om de yrken som eleverna utbildas i eller brinner för att sätta sig in i respektive yrkens matematiska utmaningar.
Självklart är yrkeslärarna på skolornaviktiga samarbetspartners till matte-lärarna. Men ofta finns det inte tid att träffas och ibland tycks det finnas ett statusförhållande mellan de båda lärarkategorierna som sätter stopp för samarbete.
– Jag hoppas att min avhandling kan komma till nytta i arbetet med att utveckla matematikundervisningen, säger Karolina Muhrman.
När Victor Blomberg och Jesper Pettersson har samlat in fakta om grisarnas snittvikt i olika åldrar i stallet, kan de sätta sig vid sina datorer och göra en tillväxtkurva. En sådan är ett viktigt redskap för grisbonden. Grisarnas tillväxt påverkar bland annat behov av utrymmeoch bedömning av när det är som mest lönsamt att slakta dem.