100 år sedan styret lämnade torget

De som besöker Linköpings centrala delar lär inte missa vilket hus som har adressen Stora torget 1. Den byggnadens, stadens gamla rådhus, historia är värd att uppmärksamma.

Det gamla rådhuset vid Stora torget uppfördes 1799 som privatpalats med två paradvåningar. Det blev stadens rådhus 1803.

Det gamla rådhuset vid Stora torget uppfördes 1799 som privatpalats med två paradvåningar. Det blev stadens rådhus 1803.

Foto: Gamla Linköpings arkiv, sannolikt taget hösten 1921

Linköping2021-08-28 12:00

Vår stad

I rådhuset möttes stadens styrande från 1803 och ända fram till hösten 1921. Där hölls i januari 1863 Linköpings första stadsfullmäktigesammanträde. Det var också i den byggnaden som könsvallen bröts 1916 när den första kvinnan, den liberala lärarinnan Eva Hanzén, tog plats bland de styrande herrarna.

Till en början låg sammanträdesrummet i husets mellanplan. Efter en omfattande interiör ombyggnad på 1890-talet iordningställdes i den översta våningen en ny sessionssal med fem fönster mot Stora torget. I ett intilliggande rum, avskilt med en skjutdörr, skapades plats för åhörare. Kritik riktades ganska snart mot den nya sammanträdeslokalen, framför allt gällde det att luften inte räckte till när sammanträdena drog ut på tiden.

I dagarna för hundra år sedan, 30 augusti 1921, sammanträdde stadsfullmäktige för sista gången i den salen. En knapp månad senare, den 27 september, samlades de för första gången i det nuvarande stadshuset.

Även stadens domhavande hade, ända fram till hösten 1956, sina lokaler i rådhuset. Under åren 1864 till 1945 förstärktes husets rättsliga karaktär genom att både polisstationen och häktet var inrymda i bottenplanet.

Byggnaden har dessutom en stark koppling till den andliga makten. Översta våningen var stadens formella domprostbostad från 1803 till 1898. Eftersom flera domprostar valde att inte bo i den pampiga lägenheten kom även andra framträdande personer att hyra den. Det ger huset en koppling såväl till militären som till läkarkåren. Såväl överste Carl Strömfelt, chef för livgrenadjärerna, som vår förste stadsläkare J. A. Åman har bott i rådhuset.

Den 1837 grundade Östgötabanken hyrde under sina första trettio år lokaler i rådhuset. Det är således i denna byggnad det stora bankrånet ägde rum 1854.

Staden beslöt 1794 att uppföra ett rådhus vid Stora torgets södra del. Byggnadsmaterialet var framtransporterat, när ekonomiska orsaker fick borgarna att backa. Landskamreraren J O Hertzman köpte då tomten och lät uppföra byggnaden, som stod färdig 1799.

Borgarna ändrade sig när de insåg hur dominerande byggnaden var vid torget. De ville på nytt ha huset som rådhus. Hertzman var tillmötesgående och avträdde byggnaden våren 1803. 1926 gavs byggnaden sitt nuvarande utseende efter Gustaf Lindens och Olof Lundgrens, vår förste respektive andre stadsarkitekt, ritningar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!