Thomas Turbell har kämpat hårt för att få nyblivna föräldrar att sätta barnen i bakåtvända bilbarnstolar. I början gick det trögt att få ut budskapet, men i dag är det en självklarhet att sitta rätt i bilen.
När Turbell började undersöka barnens säkerhet i bil i början av 1970-talet visade krocktester med provdockor att bakåtvänd bilbarnstol var överlägset bättre än framåtvänt system.
- Jag besökte en trafiksäkerhetskonferens i Genève i mitten av 70-talet där forskare skakade på huvudet när jag presenterade mina resultat. Den allmänna villfarelsen var att barnen bara skulle bli åksjuka av att sitta bakåtvänt i bilen, säger han.
I Sverige gick det lättare att övertyga politiker och trafiksäkerhetsfolk om vikten av att sitta bakåtvänd. Hårda krav ställdes på barnskydd i bilen, vilket resulterade i att bara ett bakåtvänt system kunde klara dem. När spädbarnsstolen togs fram på 80- talet föreslog VTI att landstingen skulle erbjuda nyblivna föräldrar att få låna skydd gratis, eller hyra dem för en billig peng.
- Det här bidrog till att användningen av bilbarnstolar ökade, och att folk började vänja sig vid att alltid ha det här barnskyddet i bilen.
Det internationella samarbetet tog fart. Thomas Turbell var tidigt ute med att presentera "den svenska modellen", och lyckades också övertala forskare och trafiksäkerhetsorganisationer i andra länder om att använda det bästa skyddet för barnen. De flesta länder inom EU har nu förstått att barn inte ska åka i framåtvända bilbarnstolar, eller i värsta fall i famnen på en familjemedlem.
I början av 1990-talet larmade Turbell om faran med att använda bilbarnstol i kombination med luftkudde i framsätet. Sedan kom över hundra barn att dödas av exploderande luftkuddar i USA. I Europa inträffade några dödsfall. Det här fick biltillverkarna att gå ut med rekommendationer om att inte använda bilbarnstol där airbag, luftkudde, monterats.
- Vi är bäst i världen på att skydda barn när de färdas i bilen. I en tidningsintervju på 1980-talet sade jag att om tjugo år färdas alla små barn bakåtvänt och alla stolpar i vägmiljön är mjuka. Jag är glad att jag fick rätt, säger han.
Thomas Turbell anser att bilbarnstolar som tillverkades på 1970-talet inte är sämre ur säkerhetssynpunkt än de som säljs i dag. Bilbarnstolarna har bara fått en snyggare design och är tyngre och dyrare. Vad Turbell efterfrågar på marknaden är en standardbarnstol, som är billig och säker.
- Volvo tog fram en bra bilbarnstol redan på 1970-talet. I dag har många bilföretag lagt ned tillverkningen av egna barnstolar, vilket är dåligt. Det är ju bilbranschen som har kunskaperna och vet hur barnstolarna fungerar.
Thomas Turbell är nöjd med utvecklingen som lett till säkrare bilresor. Men han ser ett annat och växande hot mot barn och ungdomar i trafiken, nämligen EU-mopeden. Allt fler barn och ungdomar dör i mopedolyckor. Förra året omkom fyra barn på EU-moped och fyra på vanlig klass II moped. Åtta ungdomar dog samtidigt i olyckor på lätt motorcykel.
- EU-mopeden är ett elände som vi aldrig borde ha fått hit. Här lurades de svenska myndigheterna tro att det var omöjligt att trimma mopeden. Men det är inga problem, och ofta går det betydligt fortare än de 45 kilometer i timmen som är maxhastigheten. Rörelseenergin är tre gånger högre när du krockar med en EU-moped än en vanlig moped, ja det är som att hoppa från tredje våningen. Och då ska du veta att mopedhjälmen bara är provad för att klara en krock i 30 kilometer i timmen. Att åka med armar och ben oskyddade kan ge tråkiga skador vid en omkullkörning.
Thomas Turbell tror att många fler barn än tidigare kommer att omkomma i mopedolyckor i år. Försäljningen av EU-mopeden har exempelvis fram till och med februari i år ökat med 35 procent, jämfört med samma period förra året. Det anser han är mycket oroväckande.
- Det här är en tickande bomb. I dag omkommer betydligt fler barn på moped än i bil.
I början av 1970-talet omkom 35 barn, och förra året dog två barn som bilpassagerare. Enligt en rapport från statliga Vinnova har Thomas Turbell i sitt arbete med barnsäkerhet i bil bidragit till 16 färre dödade, 38 färre svårt skadade och 504 färre lätt skadade årligen. Samhällsnyttan uppskattas till 1,4 miljarder kronor, och kostnaden bara till 200 miljoner kronor.
Thomas Turbell är nöjd över att hans forskningsarbete för att skydda barnen ger resultat. Kollegor som jag talar med anser att han är den enskilde svenske forskaren som genom sina arbetsinsatser räddat flest liv, inte bara i Sverige utan även i andra länder.
- Ja, det är möjligt att det är så. Men arbetet med barnsäkerheten kommer inte att stanna av för att jag slutar. Det finns duktiga forskare som kommer att fortsätta det här arbetet, både i Sverige och utomlands. Själv kommer jag kanske att arbeta som konsult, och bistå med min erfarenhet som forskare i 40 år.