Amin hade aldrig gått i skolan innan han kom till Sverige. Nu studerar han i årskurs nio och jobbar extra under sin lediga tid. Han delar ut reklam, och i sommar har han fått jobb på Botrygg med fastighets- och trädgårdsskötsel. Alla pengar han tjänar går till familjen, mamma och åtta småsyskon.
– Min mamma kan inte ta sig hit med alla mina småsyskon, det är för farligt. De blir kvar där borta, och det finns ingen som hjälper dem.
Amin och hans familj kommer ursprungligen från Afghanistan. En släkting försökte få hans pappa att ansluta sig till talibanerna, men pappan vägrade. Familjen hotades och flydde till Pakistan, men även där finns talibaner som använder kidnappning som hämnd mot meningsmotståndare. En dag kom hans pappa inte hem, och har varit borta sedan dess. Amin flydde till Sverige och kom ensam hit för två och ett halvt år sedan. Nu fyller han snart 19, och som äldste sonen är han efter pappans försvinnande försörjningsansvarig för sin familj.
– Jag behåller inga pengar själv utan skickar allt till dem, berättar Amin.
Amins mamma blev i våras sjuk i njursten och behöver opereras. Han och Janni Ottey, som jobbar på det hem för ensamkommande där Amin bor, har försökt att hitta olika fonder och även kontaktat FN och bett om hjälp. Nu hoppas han hitta ett sätt att få in pengarna till mammans operation innan skolan börjar i augusti.
– Vi var på utvecklingssamtal för ett tag sedan och Amin är väldigt duktig, lärarna är jättenöjda. Men de har sett att han har förändrats, har svårare att koncentrera sig, säger Janni Ottey.
Amin tycker att det är svårt att fokusera på skolan när han vet att hans mamma är sjuk och behöver opereras.
– När jag pratar med min mamma hör jag hur ont hon har. Jag önskar bara att min familj ska må bra. Om de mår bra så mår jag bra, säger Amin.
"Det dolda biståndet" brukar det kallas när migranter skickar hem pengar till familjen som är kvar i fattiga länder. Summan av det dolda biståndet är omkring tre gånger större än det officiella biståndet enligt en ny rapport från tankesmedjan Global Utmaning. Remitteringar, som överföringarna kallas, kan bekosta skolavgifter och sjukvårdskostnader och anses ha positiva effekter för hela samhällen. De hemskickade pengarna bidrar till ekonomisk utveckling i fattiga områden.
– Vi har förstått att ungdomarna skickar hem pengar, men hur mycket eller hur ofta vet vi inte eftersom de inte alltid vill prata om det, säger Janni Ottey.
Att just ensamkommande ungdomar skickar pengar till sina anhöriga i hemlandet blir allt vanligare. Trots att remitteringar kan lyfta fattiga människor ur svår fattigdom, är det ett tungt emotionellt ansvar för de ensamkommande ungdomarna att bära. Amin var tidigare en glad och social person, med mycket framåtanda. Nu är han inte samma kille längre, berättar Janni Ottey. Han har varit runt på många ställen och sökt fler jobb för att få ihop mer pengar, men möjligheterna är få.
– Jag har förlorat min pappa, så jag vill inte förlora min mamma också, säger Amin.