Nu är han på plats, den amerikanske materialforskaren Michel Barsoum, som under tre år innehar en gästprofessur vid Linköpings universitet. Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik, var mäkta stolt när han presenterade sin kollega i den fullsatta föreläsningssalen.
Ämnet för dagen var varken Max-material eller annan spetsforskning, i stället talade Barsoum om sin "hobbyforskning", de egyptiska pyramiderna.
Professorn från Drexel University i USA har skapat rabalder då han vill kullkasta den vanligaste teorin om hur pyramiderna i Giza byggdes.
Den säger att pyramiderna sköt i höjden via ramper från vilka man lät tusentals slavar med hjälp av rep baxa upp de tunga stenblocken.
Men Michel Barsoum, som själv växte upp på 15 minuters cykelavstånd från Gizaplatån, ser brister i den teorin.
- Bland annat för att ramperna skulle ha vuxit sig ohyggligt stora mot slutet. Deras tyngd skulle ha utmanat hela pyramidbygget, säger han.
I stället anslöt han sig för många år sen till forskaren Joseph Davidovitz tankar om att egyptierna i stället göt byggstenar av vatten och kalk i formar som placerades uppe på pyramidernas sidor. Stenblocken användes ungefär till häften av bygget, sen tog "betongen" över.
- Det måste ha varit betydligt smidigare än att släpa stora stenblock mer än 100 meter ovanför marken.
Han övertygades än mer när han studerade ytbeläggning från sju pyramider i elektronmikroskop
- Jag såg att materialets kemiska struktur inte finns i naturen och att det därför måste vara "skapat" av någon.
Han visar en film om hur han och medhjälparna i stor skala framställer "betongblock" av lerslam som rörs till av vatten och kalkstensgrus.
- Vi bevisar att det är fullt möjligt för i princip vem som helst att gjuta detta byggmaterial. Som för övrigt blir väldigt miljövänligt, tillägger han.
Reaktionerna från historiker och egyptologer har dock inte låtit vänta på sig och Barsoums forskning har avfärdats i mycket hätska ordalag. Han har till och med fått ta emot hot.
Något som upprör många i publiken. Bland dem Viiveke Fåk, professor i informationsteori, och som på 70-talet vann SVT:s 10 000-kronorsfråga i ämnet egyptologi.
- Här kommer en forskare och lägger fram en teori som slår kull mycket av vad man tidigare trott. Efter min lekmannabedömning verkar han ha mycket på fötterna. Det anständiga vore då att vetenskapligt pröva de nya teorierna och inte bara sparka bakut, som många egyptologer/historiker tycks ha gjort.
- Det var i vilket fall en uppfriskande och intressant föreläsning, fastslår hon.