Han slår larm om sopkaoset

Hushållssopor i återvinningskärlen. Matrester som drar till sig råttor. Staplar med möbler. Richard Jonsson gillar sitt Skäggetorp, men nu har han fått nog.

Skräpigt. När vi besöker Richard Jonsson i Skäggetorp är återvinningskärlen nytömda. Men kassar med blandat skräp har redan börjat samlas på golvet.

Skräpigt. När vi besöker Richard Jonsson i Skäggetorp är återvinningskärlen nytömda. Men kassar med blandat skräp har redan börjat samlas på golvet.

Foto: Åke Alvin

Linköping2017-12-26 08:00

I snart 20 år har Richard bott i Skäggetorp. Han har aldrig hållit med dem som kallar det för problemområde.

– Skäggetorp är trevligt, jag gillar det verkligen. Men nu börjar området tyvärr leva upp till sitt dåliga rykte, säger han.

Det som fått Richard att reagera är nedskräpningen. Utanför sopnedkasten på gården ligger soppåsar direkt på marken, med matrester som drar till sig fåglar och råttor. Inne i återvinningsrummen staplas grovsopor och i återvinningskärlen blandas hushållssopor med osorterad papp, metall och plast.

– Det är en nedskräpning som man normalt bara ser på nyheter från länder i tredje världen, säger Richard.

Richard Jonsson vill komma med konstruktiva förslag hellre än att klaga. Han vill se en satsning på information till hyresgästerna. Inte bara på svenska, utan på alla språk som talas i Skäggetorp.

– Många vill göra en poäng av att det bor mycket invandrare här. Men det är ju inte mer än ett språkproblem och det går att lösa.

Richard har pratat med flera hyresgäster som har sitt ursprung i länder där återvinning är ett okänt begrepp.

– För dem är sopor helt enkelt sopor. Det är svårt för dem att förstå hur allvarligt vi ser på återvinning i Sverige. Vi behöver ge dem den kunskapen.

Richard Jonsson föreslår en rad åtgärder: Utbilda skolbarnen så att de kan ta med sig kunskapen hem. Ordna en skräpsamlartävling där gatorna tävlar mot varandra. Gör informationsfilmer och visa dem i kassorna på Willys. Utse en husvärd i varje hus. Utbilda alla nyinflyttade i sophantering.

Peter Särud är fastighetschef på Willhem som äger huset där Richard Jonsson bor, och han håller med Richard.

– Vi finns i åtta bostadsområden i Linköping och det är just i Skäggetorp det fungerar dåligt. Det gäller inte bara oss – Stångåstaden och Victoria Park har samma problem. För tre år sedan anställde vi fyra miljövärdar som på heltid åker runt och städar, men situationen har faktiskt trots det bara blivit sämre, säger han.

Särud berättar att Willhem nyligen bestämt att sopor och återvinning ska bli ett prioriterat område 2018. En projektgrupp har bildats och flera åtgärder är på gång.

– Vi har tagit hjälp av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen för att ta fram information på flera språk. Vi har bett vår reklambyrå att göra filmer och kanske en kampanj, "Håll Skäggetorp rent". Vi funderar på att ha färre men bättre återvinningsrum och testar nu ett pilotrum där vi har kameraövervakning, berättar han.

Peter Särud tycker att alla förslagen från Richard är bra och välkomnar honom att vara med i projektgruppen.

– Vi hoppas också mycket på den lokala hyresgästföreningen – även de ser det här som ett prioriterat problem. Våra enkäter visar att hyresgästerna är missnöjda med skräpigheten och det kostar oss också stora summor pengar som vore roligare att använda på andra saker i området.

När återvinningen är alltför dåligt sorterad tar Tekniska verken mer betalt av Willhem. Materialet kan inte återvinnas då, utan får hämtas av vanliga sopbilar för att eldas på Gärstad.

– Det är verkligen inte något som vi vill. Men om det är för dåligt sorterat i ett kärl kan vi få ett helt lastbilslass utdömt, så då är det bättre att behandla allt i kärlet som hushållssopor, säger Tekniska verkens affärsområdeschef Liselott Myrbråten.

Hur ska man sortera?

www.ftiab.se finns en lång lista på hur olika förpackningar ska sorteras. Klicka på "Hushåll" och sedan på "Sortera så här".

Så här mycket lämnade genomsnittssvensken till återvinning under 2016:

Glasförpackningar: 21,19 kg.

Pappersförpackningar: 13,24 kg.

Plastförpackningar: 6,38 kg.

Metallförpackningar: 1,6 kg.

Tidningar: 23,62 kg.

Källa: Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om