Butiksstölderna är ett stort samhällsproblem. Inte sällan leder de till verbala hot från den som ertappas, men även knytnävsslag och knivhot förekommer. Väldigt sällan leder brotten till någon påföljd.
Det säger Anders Skott, ägare av Ica Supermarket i Berga centrum, och Andreas Leveau Book, ägare av Lucullus, Hemköp, i Filbytergallerian
Svensk Handel driver den här veckan en kampanj där Sveriges samtliga butiker uppmanas anmäla alla stöldbrott.
Hur har stölderna förändrats över tid?
– På 80-talet kunde en ungdom stjäla en tablettask och en vuxen ett paket skinka, säger Andreas Leveau Book. I dag fyller tjuvarna påsar med hela måltider eller länsar alla varor av ett särskilt märke.
Vilka är det som stjäl?
– Alla typer, men de organiserade ligorna med preparerade väskor och som vinkar åt övervakningskamerorna, har ökat, säger Anders och Andreas.
Finns det varor som är extra stöldbegärliga?
– Ja. Kaffekapslar, dyrt kött (som ofta tas ur trågen för att lättare kunna stjälas), rakhyvlar, batterier, underkläder, strumpbyxor och energidrycker är exempel på sådana. Dessa varor försöker vi placera på platser där butikspersonalen har extra bra uppsikt.
Hur ofta drabbas ni av stölder?
– Varenda dag. Vi skulle behöva vara ofantligt många fler anställda om vi skulle kunna ha full koll i butiken. Men vårt arbete är ju att ge service och erbjuda varor, inte att agera vaktbolag.
Varför kan inte fler sättas dit?
– Vi måste med egna ögon ha sett när tjuven tar tag i varan och själva stöldögonblicket när varan göms. Först när tjuven passerat kassan kan vi ingripa och försöka hålla kvar personen tills polisen kommer.
Hur ofta hotas ni?
– Ofta. Många som stjäl är missbrukare med låg impulskontroll. Knivar och knytnävsslag förekommer. Många vet också att om de tuppar sig, höjer rösten och kommer med verbala hot, så backar vi.
Vad behöver göras?
– Slopad straffrabatt som gör att om en person stulit för ett högre belopp tidigare så bakas allt samman. Alltså ju fler brott, desto lindrigare straff. Fler fällande domar som består av annat än dagsböter eftersom de sällan betalas. Ökad polisnärvaro runt butiker och i hela samhället, säger Anders Skott.
– Allt bör räknas som stöld och inte som nu som snatteri om det understiger 1 000 kronor, menar Andreas Leveau Book.
Kan ni inte portförbjuda vissa?
– Polisen uppmanar oss till det, men det finns inget lagrum som stöder att vi gör så och därför blir det verkningslöst. Butiker betraktas som offentlig plats, säger Anders och Andreas.
Vill ni ha andra kunders hjälp i det här arbetet?
– Väldigt gärna. Ser man misstänka saker är det toppen om någon i personalen får kännedom om det. Även om vi inte kan ta personen den gången, så kanske vi kan göra det nästa gång.
4,6 miljarder
Av de 2 000 000 stöldbrott, för 4,6 miljarder, som begås i butikerna varje år är det bara två procent som polisanmäls. Av dem lade polisen under 2015 ned 54 procent. Enbart 34 procent av de polisanmälda stölderna leder till fällande dom eller strafföreläggande. Och av dem som döms till dagsböter är det åtta av tio som aldrig betalar.
Det är den dystra verkligheten och bakgrunden till den pågående kampanjveckan, mellan 25 april och 1 maj, som initierats av Svensk Handel, ICA-handlarnas förbund och Livsmedelshandlarna.
"Måste tas på allvar"
– Samhället har abdikerat från en av sina viktigaste uppgifter. Det handlar inte bara om stora ekonomiska värden som går förlorade utan om allas möjlighet att tryggt kunna vistas på sin arbetsplats eller att känna sig säker när man går och handlar. Det är dags att ta butiksbrotten på allvar, säger Karin Johansson, vd Svensk Handel.
Butiker kan anmäla brott som sker i butiken via Svensk Handels Säkerhetscenter. Svensk Handel kommer under vecka 17 också att särskilt uppmärksamma hur butiker kan förebygga brott på bästa sätt.