Första mars i år trädde den så kallade anvisningslagen i kraft. Det innebär att alla kommuner är skyldiga att ordna bostäder till människor som fått asyl men fortfarande befinner sig i Migrationsverkets boende. För Linköpings del handlar det om att skaffa fram bostäder till 392 personer i år, och ungefär lika många nästa år. Övervägande delen handlar om ensamhushåll.
I bostadskrisens Linköping kan det bli – för att nyttja ett slitet uttryck – en rejäl utmaning.
Kommunen har därför inlett ett nära samarbete med fastighetsägare och hyresvärdar i Linköping. Under parollen "En väg in" ska utsatta grupper få hjälp att ta sig in på bostadsmarknaden genom att kommunen och fastighetsägarna ska bli bättre på att samarbeta.
Fedja Serhatlic blir lite av spindeln i nätet i den verksamheten. Efter sex år som lokalplanerare inom kommunen är han hemmastadd inom arbetsområdet bostäder och lokaler. Han ser hoppfullt på möjligheten att hitta bostäder till de som kommer för att bosätta sig i Linköping
– Vi har kontakt med många hyresvärdar och upplever att alla har en vilja att hjälpa till att lösa en svår situation, säger han.
Svårigheten är möjligen inte bara själva lägenhetsbristen utan också hur det kan påverka andra personer på bostadsmarknaden. Lägenheterna blir inte fler, istället handlar det om en omfördelning.
Men kommunalrådet Elias Aguirre (S) är inte orolig över negativa reaktioner från bostadssökande Linköpingsbor.
– Nej, jag tror att många vet att vi bygger mycket nu och jag tror också att många värdesätter det vi gör för integrationen. Vi tror att vi ska klara bostadsförsörjningen för alla som behöver bostad i Linköping, säger han.
Hur många – uppsagda – bostäder som ska kunna undantas är osäkert. Men i Koalition för Linköping finns det en förhoppning om att få loss 10 procent.
Dit har man inte nått än. Hittills finns hopp om lite drygt 130 lägenheter fram till slutet av nästa år.
De privata bostadsföretagen är positiva till samarbetet med kommunen.
Björn Lundborg på Fastighetsägarna välkomnar den dialog som uppstått med kommunen och som lett till överenskommelser om kommunala åtaganden som alla verkar nöjda med.
Det handlar bland annat om att kommunen har förstahandskontraktet och står som garant för att hyran betalas. Efter 18 månader kan hyresgästen få överta kontraktet om allt fungerat som det är tänkt.
– Som privat fastighetsägare ser vi det här som positivt för att minska segregationen och öka integrationen. Ju fler aktörer på bostadsmarknaden som kan samverka desto fortare går det att få bättre och tryggare bostadsmiljöer i Linköping, säger Madeleine Landén, RE fastigheter.