En skylt med texten "Kontantfri butik" möter den som kliver in till Elgiganten Phone House vid Stora torget i Linköping. Sammanlagt 78 Phone House-butiker accepterar nu bara kort, medan några valt att behålla kontanterna – däribland butiken i Motala.
– Vi gör det här främst för personalens säkerhet, för att minska rånrisken. Det är dessutom dyrt för butiker att hantera kontanter, säger Eric Westas som är butikschef i Linköping.
Hur många kontantkunder har ni haft?
– Inte många. Någon enstaka om dagen, vissa dagar ingen alls.
Eric Westas och de andra anställda har förvarnat kunderna om nyordningen en längre tid och säger sig bara ha fått positiva reaktioner. De kunder som absolut vill betala kontant på Phone House har nu två alternativ. Det ena är att gå tvärs över torget till Pressbyrån och köpa ett presentkort.
– Sedan är det ju bara våra små Phone House-butiker som är kontantfria. Kommer det in kunder som vill betala kontant kan vi hänvisa till Elgigantenbutiken på Tornby, säger Eric Westas.
Svensk Handels betalexpert Bengt Nilervall säger att alltfler butiker väljer att slopa kontanterna.
– Telekombolagens butiker – Telia, Tele 2 och 3 – har varit kontantlösa i ganska många år nu. Annars är det mest små butiker som vågat ta det steget, medan de stora kedjorna avvaktar.
Drygt 80 procent av alla transaktioner i detaljhandeln sker med kort. År 2020 räknar Svensk Handel med att siffran går över 90. Helt kontantfritt tror inte Bengt Nilervall att samhället blir inom överskådlig framtid.
– Det dröjer väldigt länge innan den lilla Icabutiken, eller apoteket och Systembolaget, stänger ner sina kontanter.
Björn Eriksson, Östergötlands förre landshövding, är talesman för Kontantupproret. Han förstår butiker som vill slippa kontanter för att minska rånrisken, men han tror inte att det minskar brottsligheten.
– Då rånar de bara 7-Eleven eller Pressbyrån i stället. Och kortbedrägerierna ökar, liksom identitetskapningarna.
Björn Eriksson säger sig tala för stora grupper i samhället som inte vill eller kan betala med kort. Han menar också att svenskarna är naiva som förlitar sig så starkt på digitala betalningslösningar.
– Vi tycker att vi är duktiga och att vi ligger längst fram i den tekniska utvecklingen. Men i andra länder skrattar de åt oss och tycker att vi är tokiga. I eftermiddag kommer japanska statstelevisionen till mig för att prata om det här. Jag har gjort 53 intervjuer med utländska medier och temat är alltid "die dummen Schweden".
Vad är det som är så naivt med att skippa kontanter?
– När systemet släcks ner står vi där och kan inte handla. Och det kommer att hända, förr eller senare. Om det är när Putin invaderar Gotland, eller när en hacker slår till, det vet jag inte. Men det kommer att hända.
Du är också ordförande i Säkerhetsbranschen, med bland annat medlemsföretag som lever på sedelhantering. Är det inte så att du talar utifrån ett särintresse?
– Nej, vi har både medlemmar som gillar kontanter och sådana som tjänar på att kontanterna försvinner, företag som jobbar med olika säkerhetslösningar. Det som verkligen är ett särintresse i den här debatten är bankerna. De kan inte ta betalt för sedlar men de kan ta betalt för kort. När monopolet är tillräckligt starkt kan vi se fram emot höjda kortavgifter.