Utmärkelsen årets Arkitekturkommun delas ut för andra året och bygger på två olika komponenter.
Ett index som grundas på enkätsvar från Sveriges arkitektkår, där de bedömt hur bra kommunen arbetar med arkitektur och en del där offentlig statistik värderar kommunerna utifrån förmågan att planera byggande i relation till bostadsbehovet.
– För andra året i rad lyfter vi goda exempel och kommunala förebilder. Priset går hand i hand med arkitekturpolitiken som klubbades under våren och syftar till att stärka arkitekturen i våra framtida städer, säger Louise Masreliez, arkitekt och förbundsordförande för Sveriges arkitekter i ett pressmeddelande och fortsätter:
– En kommun som satsar på arkitektur har större chanser att skapa miljöer av hög kvalitet där människor kan trivas och må bra.
Linköping hamnade på sjunde plats med ett sammanvägt index på 70,8.
Norrköping hamnade utanför topp tio på trettonde plats med 65,9.
Segrade gjorde Växjö med 76,2, följt av Landskrona, 75,9 och Örebro, 75,2.
– Även om arkitekturfrågorna fått mer utrymme på den politiska dagordningen den senaste tiden handlar debatten alltför mycket om kvantitet och för lite om vad som faktiskt byggs. Vi vill med denna utmärkelse visa att det går att förena en hög byggtakt med goda villkor för arkitektoniska värden, säger Pernilla Bonde, vd HSB:s riksförbund.