Blåklint och knölsvan är kända symboler för Östergötland, men att landskapssvampen heter kantkremla eller att vattenstjärna är Östergötlands landskapsmossa kanske inte så många har koll på.
Nu tillkommer ytterligare ett aningen udda inslag till samlingen. Östgöta gulärt är sedan några dagar tillbaka vår landskapsärta!
Ett tiotal plantor är på väg upp i Linköpings slottsträdgård. Husföreståndaren Daniel Blomqvist har ansvaret och går som en äggsjuk höna runt ärtplantorna som än så länge bara är några centimeter höga.
Torkan är en av många faror så här i början.
– De grodde på sex dagar och allt jag satte har kommit upp. Visserligen hade de fina förutsättningar, men grobarheten verkar i alla fall vara bra, säger Daniel Blomqvist.
Det är Kålrotsakademin som utsett landskapsärtor. Akademien driver olika projekt för att främja den svenska matens kulturarv och vid en tillställning delade man ut fröpåsar med olika sorters ärtor till landets 21 landshövdingar.
Östgöta gulärt är först dokumenterad i landskapet i början på 1900-talet, men den har förmodligen funnits långt före det.
– En väldigt lättkokt ärta med tunt skal, den skiljer sig kanske inte jättemycket från andra gulärtor. Fungerar utmärkt för just ärtsoppa, men också till sallader, hummus och falafel, säger Daniel Blomqvist.
Varför behövs en landskapsärta?
– Om man har en fisk eller en fågel kan man väl också ha en ärta, frågar sig Daniel Blomqvist.
– Bara att du och jag står här och pratar gör att det blir en diskussion om ärtan som råvara. Den är lättodlad och går att använda till så mycket mer än bara ärtsoppa.
Kan vem som helst odla ärtan?
– Absolut, men det kan vara lite svårt i början eftersom den inte tillhör någon av de kommersiella sorterna som säljs. Man får googla lite grann. Själv ska jag först och främst se till så att jag själv får utsäde till nästa år. Jag räknar med tre-fyra gånger så mycket ärtor då.
I slottsträdgården har Daniel Blomqvist ansvaret för en odlingsplätt där det förutom östgöta gulärt även växer lök, morot, palsternacka, fyra sorters bönor och en hel del annat ätbart.
– När jag kom hit var den i träda, men jag har ett stort trädgårdsintresse och odlar mycket själv. Det känns kul att väcka den till liv igen.
Sandjorden runt slottet gör odlingen till en utmaning. Det krävs en hel del gödslad torv och naturgödsel att blanda upp med.
– För mig som har lerjord hemma är det inte så himla lätt. Dessutom kanske det har blivit lite för mycket sol på odlingen sedan två stora träd som var sjuka togs bort.
Inga mördarsniglar?
– Inte än så länge, peppar, peppar. Det är ganska mycket gräsmatta runt om och det är bra.
En stor del av tjänsten som slottets husföreståndare består i att laga mat till festligheter och middagar på slottet. Daniel Blomqvist sätter stort värde i att använda egenodlade råvaror. När civilministern var på besök tidigare i år skördade han de tre sparrisarna som var klara. Resten fick han köpa in från Gotland.
– Det är kul både för mig och för landshövdingen att kunna berätta för gästerna att en del av maten kommer från slottsträdgården, speciellt med tanke på att här var ett trädgårdsmästeri förr och att Biskop Brask hade odlingar på sin tid.
Skulle du vilja ha ännu större yta att odla på?
– Nja, ett växthus skulle vara mer intressant.