Strax öster om Gärstadverken har Tekniska verken byggt en toppmodern, 8 000 kvadratmeter stor, sorteringsanläggning.
Målet med anläggningen är att kunna sortera ut och återvinna cirka 50 procent av innehållet i restavfallspåsarna.
I Linköpingsbornas restavfall, som slängs vid hemmet i de gröna tunnorna, finns en hel del matrester och material som egentligen borde sorteras. Medan matresterna i den "gröna påsen" plockats bort har övrigt restavfall eldats i de stora Lejonpannorna vid Gärstadverket – vilket har lett till stora koldioxidutsläpp. För ungefär en halv miljard kronor, varav 134 miljoner i statligt stöd, har Tekniska verken nu en lösning på problemet. En toppmodern sorteringsanläggning.
– När vi gör analyser av restavfallet är det ungefär en tredjedel som borde vara där och resten av soporna borde man ha gjort något bättre med. Målet, när anläggningen snurrar för fullt, är att vi ska kunna sortera bort och återvinna drygt hälften av hushållsavfallspåsen, säger Kristian Elisson, chef för den nya anläggningen, när han tar med oss på en rundtur i jättebyggnaden.
Den nya anläggningen i Linköping är unik och den största samt mest avancerade i Skandinavien när den är i full drift. Det säger Tekniska verkens anläggningschef Kristian Elisson.
Men om Linköpingsborna hade gjort helt rätt, hade anläggningen behövts då?
– Hade vi gjort ett helt fantastiskt jobb hemma hade vi inte behövt köra hushållsavfall här, utan verksamhetsavfall istället. Så vi har inte byggt det här i onödan även om Linköpingsborna skulle bli väldigt mycket bättre än andra kommuninvånare, säger anläggningschefen.
Tekniska verken har precis inlett en testperiod av den nya anläggningen. I september är planen att övergå till skarpt läge.
– Anläggningen är byggd för treskift men från början kommer vi bara att ta emot hushållsavfall från Linköping och våra kranskommuner. Det räcker för ett skift och vi vill inte gapa efter mer medan vi lär oss utrustningen och justerar anläggningen, säger Kristian Elisson.
– Med ett skift kan vi processa 40 ton avfall i timmen och cirka 70 000 ton på ett år. När vi kör för fullt, med treskift, kan vi istället sortera 200 000 ton varje år, fortsätter han.
Hela anläggningen kommer att drivas av tre drifttekniker och en truckförare. Från början endast under ett skift, men när anläggningen är i full drift är planen treskift.
Tekniska verkens nya sorteringsanläggning på Gärstadområdet är den första i Sverige som automatiskt kommer att sortera ut fem olika återvinningsbara material från restavfall: plast, papper/kartong, magnetisk metall, omagnetisk metall samt organiskt avfall (matavfall).
Enligt anläggningschefen har sorteringsprocessen en hög grad av automatik.
– Vi kan driva anläggningen med tre drifttekniker och en truckförare. Fler behöver vi inte, säger han.
När vi är på besök i den nya anläggningen är det fortfarande en del detaljer som ska fixas. Först i september är tanken att anläggningen ska köras "på riktigt", i skarpt läge.
Hur kommer processen att gå till då? Jo, när sopbilarna kommer till anläggningen töms avfallet ut i en bunker. Där plockas avfallet upp av automatiska kranar. Väl inne i anläggningen finns en så kallad kross som öppnar upp soppåsarna och avfallet sorteras sedan i olika storlekar. Därefter plockas återvinningsbar plast bort från soporna, följt av papp och kartong, magnetisk metall, icke-magnetisk metall och matrester. Att så många material plockas bort från soporna gör anläggningen unik.
– Det här är den tredje sorteringsanläggningen för hushållsavfall som är byggd i Sverige. Det som är unikt för oss är att vi inte bara har riktat in oss på plast och metall utan även papp, kartong och matrester. Anläggningen är störst i Skandinavien när vi är uppe i full drift, säger Kristian Elisson.
Det avfall som inte kan sorteras och återvinnas fraktas på ett band från den nya sorteringsanläggningen till Lejonpannorna. "Det har förändrat Linköpings siluett kan man säga", säger Kristian Elisson.
Finns det någon risk med den här jättesatsningen?
– Det kommer alltid att finnas avfall som behöver sorteras och rent tekniskt ser jag inga större risker. Det är en beprövad teknik och inget grönt luftslott. Men sen är brand en stor risk, säger anläggningschefen och fortsätter:
– Det kastas alldeles för mycket batterier i hushållsavfallet och när vi punkterar dem med vår kross så riskerar de att flamma upp. Vi har satsat stort på branddetektering, brandsläckning och rökgasevakuering, så vi ser ingen överhängande risk. Det kommer att blossa upp bränder här men då kan vi ta hand om dem omedelbart.
I den här typen av sorteringsanläggningar är brandrisken påtaglig, på grund av de batterier som finns i restavfallet. "Men vi kommer att kunna hantera dem omedelbart", säger anläggningschefen Kristian Elisson.