Byggföretagets adress går till en nu tom lokal i Jägarvallen. Här har företaget enligt hyresvärden uppehållit sig i ungefär ett år. Nyligen bröts kontraktet efter en tids obetalda hyror.
På företagsadressen i Jägarvallens industriområde är det folktomt. Brevlådan är full med oöppnad post. En man som arbetar i närheten är på promenad med sin hund. Han har inte sett till några byggarbetare där på ett tag.
– Ibland har det varit arbetsbilar fullproppade med personer i, men nu är det ett tag sen.
Vi knackar på hos ett företag i närheten, som visar sig vara hyresvärd för G & L Byggs lokal.
– De är inte kvar, de lämnade in nycklarna för en vecka sen. De har legat efter med hyran tidigare också, men sen har det blivit grönt i några månader. Efter sommaren slutade de betala helt, så då bröt vi kontraktet.
Hyresvärden i Jägarvallen berättar att de misstänkt att arbetare för företaget bott i fastigheten trots att lokalerna inte är godkända för övernattning. Dagtid har de inte sett några personer där, men ändå har soptunnan varit full med skräp efter mat, vilket de tolkat som att personer uppehållit sig där på kvällar och nätter.
– De har lovat att "Ingen bor i lokalen" och vi har sagt till dem om att de inte får det – men vi såg ju soporna, det stod en bäddsoffa där och fönstren var ofta på glänt.
Sen kontraktet hävdes har lokalen tömts och de försenade hyrorna har betalats. Kvar finns en cementblandare, några staplar med röda tegelpannor och byggmaterial. I dagarna kommer det dimpa ner ett brev från Skatteverket i postlådan. Det innehåller en avgift på 6 250 kronor för att årsredovisningen för 2021 kommit in för sent – och saknar uppgifter. Återkommer företaget inte efter ytterligare påminnelser kommer företaget att sättas i likvidation.
För två veckor sen tömde byggföretaget sin lokal i Jägarvallen. Kvar finns material och en cementblandare som de lovat att de ska hämta senare. "Vi får väl se om någon dyker upp eller inte", säger hyresvärden.
G & L Bygg har sen företaget startade 2021 haft en huvudman fram till augusti i år, Mustafa Nisstany. Men den som rekryterat och är den som har haft kontakt med Vasyl och Anatooli är Lukasz Walczak. I augusti tog han över hela verksamheten och enligt Bolagsverket är han sen dess ensam ägare.
Byggföretaget har flera aktiva skulder hos Kronofogden och saknar kollektivavtal. Vilken omsättning de haft går inte att se, då det inte finns en offentlig årsredovisning än. Vi kan heller inte veta hur många som är eller har arbetat för företaget sen de startade, men Vasyl och Anatolii kan räkna upp flera personer från både Ukraina och Polen.
– Vi vet minst 15 personer som har arbetat för dem och som inte har fått lön, hävdar Anatolii.
I november 2021 fick företaget ett oanmält besök vid ett privat husbygge utanför Linköping. Tillsynen är en av totalt sex myndighetsgemensamma mot registrerade byggföretag i länet som gjordes förra året.
Arbetsmiljöverket slog ner på tolv arbetsmiljöbrister, varav flera ansågs mycket allvarliga. Bygget stoppades omedelbart på grund av fallrisk och bristande säkerhet och ett viteshot på 100 000 kronor utfärdades om arbetet ändå fortsatte.
I protokollet från tillsynen går att läsa att företagets ägare sagt att arbetstagarna var anställda av ett polskt företag. Men, enligt arbetarna själva arbetade de direkt under G & L Bygg.
Efter kontroller visade det sig att arbetarna inte hade tillstånd att arbeta i Sverige. Fem män togs i förvar och åtminstone fyra av dem avvisades till Ukraina samma månad.
Vid en kontroll på byggarbetsplatsen en månad efter tillsynen kvarstod fortfarande säkerhetsbrister. Senare i mars när myndigheten återkom på nytt fanns inte längre G & L Bygg kvar som utförare och därför avskrevs ärendet. Arbetsmiljöverket beslutade dock om sanktionsavgifter för företaget för de allvarligaste bristerna, totalt handlade det om drygt 60 000 kronor.
Vasyl och Anatolii känner sig lurade på lön för ungefär ett halvårs arbetstid och menar att de har utnyttjats genom att de inte haft kännedom om vilka lagar som gäller och vilka rättigheter de har i Sverige. De är öppna med att det för dem hela tiden har handlat om arbete med svart betalning, en överenskommelse från båda sidor säger de.
Inga anställningskontrakt finns, men far och son säger att de blivit lovade en timpenning på 120 kronor. För arbetstiden de lagt ner säger de att de har fått "småpengar" till mat och resor samt att hyra för boende skulle dras av på lönen.
Enligt fackförbundet Byggnads är Vasyl och Anatolii långt ifrån ensamma om att vara i en sån här situation. Förbundet vittnar om omfattande strukturproblem för arbetsmarknaden i byggbranschen, Linköping är inget undantag. Särskilt utsatt är den utländska arbetskraften, som lockas till Sverige för jobb men sen inte har någon möjlighet att påverka sin situation om det skulle uppstå en konflikt med arbetsgivaren. Den parallella världen till den som de flesta känner den, ett skuggsamhälle där personer arbetar mot tomma löften, fortsätter att växa trots nationella insatser.
"De har bara utnyttjat oss som gratis arbetskraft", säger Vasyl som arbetat för ett byggföretag i Linköping utan att få lön som anställd.
Vasyl och Anatolii har inte gjort rätt för sig genom att arbeta för svarta pengar. Om de skulle driva sitt fall rättsligt, skulle de behöva styrka sin berättelse på annat sätt än med kontrakt eller löneavier. Men om de kan visa att de har arbetat, så faller ett tungt ansvar på arbetsgivaren för att allt gått rätt till.
För oss pekar de ut en bostadsadress där de lagt mycket arbetstid. På adressen syns spår av renoveringsarbete. Taket är nytt och arbetet med en trappa på gaveln är halvfärdigt. Det är tidig eftermiddag, men inga hantverkare eller arbetsfordon syns till.
En granne i området bekräftar för oss att hon sett företaget arbeta vid huset i ungefär ett år.
– Jag tror att de fortfarande håller på där. De följer väl inte den byggstandard som vi kanske skulle ha valt...och sett till säkerhetsaspekten...
Hon tänker efter, som om hon vill väga sin ord.
– De klättrar ju på tak utan någon skyddsutrustning, de har varken selar eller är förankrade.
När vi efter flera försök får tag på Mustafa Nisstany, som ägde företaget när Vasyl och Anatolii arbetade, ber han snabbt om att få ringa upp vid ett senare tillfälle.
Okej, men jag tror att du vill höra det här. Det finns några arbetare som säger att de inte har fått någon lön, både i höstas och i våras när du var ägare.
– De har aldrig varit anställda hos oss. Eller hos mig i alla fall, svarar Mustafa Nisstany snabbt.
Har de arbetat hos er då, utan att vara anställda?
– Hos mig har de inte jobbat. De har jobbat, men vi har varit delägare sen...på papper har de inte varit, men muntligt har vi varit överens om att de har varit delägare i bolaget. De har inte haft något anställningskontrakt eftersom de har varit delägare.
Men enligt Bolagsverket så har det inte funnits några fler ägare?
– Nej, men muntligt har det varit och det finns vittne också.
Och då kan de jobba utan lön?
– Nej, allt vi skulle tjäna... Det var det vi kom överens om. Jag är i trafiken nu, jag vet inte – kan jag ringa tillbaka till dig?
Vi lägger på. I ett sms meddelar Mustafa Nisstany sen att han vill ha frågor skriftligt och behöver 48 timmar på sig att svara. Han får drygt tre dygn på sig att svara med på hur han ser på sitt ansvar som arbetsgivare, men återkommer inte.
Efter det här telefonsamtalet börjar den nuvarande ägaren, Lukasz Walczak, ringa till Anatolii. Under en dag ringer han tio gånger från tidig morgon till kväll. Enligt Anatolii hälsar Mustafa via Lukasz att de ska få den lön som de säger sig sakna. I gengäld vill han att de ska hälsa journalisten att det inte ska skrivas några namn i tidningen.
När vi för Byggnads återger den tidigare ägarens svar om att de anställda skulle ha varit delägare genom ett muntligt avtal och därmed inte behövt ha några skrivna kontrakt, brister ombudsmannen Niklas Landstedt ut i ett spontant skratt.
– Det där är skitsnack för att krångla sig ur en situation man har satt sig i. Här drar man till med något för att man antagligen är stressad, säger han och fortsätter:
– Om det skulle vara sant att de ägde aktier i företaget, vilket i sig är ytterst tveksamt, så har det ändå ingen betydelse för om Las (Lagen om anställningsskydd) är tillämpligt. Utefter sina arbetsuppgifter så har de inte haft en företagsledande ställning och då måste de utge ett anställningsavtal där villkor bekräftas skriftligt. Så här bryter arbetsgivaren mot Las.
Fackförbundet Byggnads centrala avdelning bekräftar att inga muntliga avtal om delägarskap är giltiga, vilket då innebär att svaret om delägarskap som skäl för att inte betala ut lön faller.
Konflikten mellan de ukrainska byggarbetarna och det mindre byggföretaget i Linköping är rörig och har de senaste månaderna haft många turer. Vid en av intervjuerna med Anatolli och Vasyl ringer vi upp arbetsgivaren tillsammans.
Dagarna går och Vasyl och Anatolii besöker redaktionen igen. I ett försök att få fler svar ringer Anatolii upp den nuvarande ägaren, Lukasz Walczak, från sin telefon och lämnar över luren till oss.
– De är inte arbetare, de har jobbat tillsammans med oss. Vi har väntat på att de ska få papper från Migrationsverket så att de kan bli delägare, men papprena har bara försvunnit, säger Lukasz när han svarar.
Det här är hans tredje byggföretag – det senaste gick i konkurs strax före G & L Bygg startade. I samma veva dömdes han för bokföringsbrott. Hos Kronofogden finns personliga skulder på 600 000 kronor.
På frågan om företaget har betalat svarta pengar till fler än Vasyl och Anatolii, svarar Lukasz att de inte har några anställda.
– De har fått privata pengar av oss, inte från företaget. De arbetar för svarta pengar och de försöker bara utnyttja systemet genom att få bidrag och inte bli på papper någonstans. Om man ska kunna ta ut pengar från företaget så måste man betala också, men de fattar ingenting.
Ser det inte istället ut som att du försöker utnyttja de här personerna?
– Vi försöker? På vilket sätt? Jag kan visa dig hur vi skrivit till varandra om hur mycket vi (företaget) skulle betala, hur mycket vi fått från kunder och hur mycket vi kan betala till dem (Vasyl och Anatolii). Betyder det att jag utnyttjar dem eller att de nu utpressar mig?
Din bakgrund med bokföringsbrott, konkurs, skulder och obetalda hyror ser inte så bra ut, hur hamnade du här?
– Förlåt, det får du ta vidare med advokat, jag kan inte prata om det. Jag kan inte ta ansvar för förra ägaren och saker som han har bestämt.
Så du menar att du har gjort allting rätt här?
– Självklart, vi har varit överens. De ville jobba som delägare tillsammans med oss och dela allt.
Lukasz säger sen att han har varit i liknande konflikter tidigare och inte vill prata mer.
– Jag orkar inte diskutera mer, de utpressar mig.
Vad är din plan nu?
– Min plan är ingen, vi gör allt rätt och vill fortsätta. Jag vet inte varför du ringer till mig. Du kommer bli kontaktad av en advokat redan ikväll, vänta bara.
Tre veckor senare är det fortfarande tyst.