Lina Liman är övertygad om att uttern tittade på henne när hon klev av cykeln vid Tinnerbäcken, nedanför Ögonkliniken. Efter ögonkontakten gick allt blixtsnabbt. Uttern simmade och sprang vidare i bäcken. Lina Liman sprang efter och fångade utterns lek med sin mobil. Filmen blev cirka en halv minut lång.
– Jag skyndade mig efter uttern och försökte hålla mig undan cykeltrafiken. Den rörde sig väldigt fort. Sedan försvann den. Det är lite häftigt att se uttern mitt i stan, säger Lina Liman, frilansande journalist och författare, som under tisdagseftermiddagen lade ut ilmen på sin Facebook sida.
Gunnar Ölfvingsson, kommunekolog, var väldigt glad när han fick höra om en lekande utter i centrala Linköping.
– Är du säker på att det inte är en mink? skojade Gunnar Ölfvinsson först och fortsatte:
– Det är väldigt positivt. För tio eller 15 år sedan hade det varit en sensation att se en utter i stan. Nu är det inte längre så sensationellt. Det beror på att vattenkvalitén har blivit bättre och att det finns mindre miljögifter, men framförallt beror det på att man inte får jaga utter.
Hur vanligt är det med utter som springer/bor i stan?
– Det har blivit vanligare. Både Stångån och Tinnerbäcken är gröna stråk där utter kan ha sitt hem. Vi vet att det finns utterfamiljer som bor i utkanter av stan. Men det kan mycket väl finnas uttrar som också bor i stan. Tidigare, innan de nästan utrotades, var uttrarna i stan inte så ovanligt syn.