Den 37-årige attentatsmannen slog sönder en ruta i flerfamiljshuset på Ödegårdsgatan. (Bilden är hämtad ur förundersökningen.)
Den 7 mars förra året, strax före klockan 01.00, genomfördes ett sprängattentat på Ödegårdsgatan I Linköping. Fasaden fick omfattande skador och fönster blåstes ut. Flera boende i huset fick evakueras med hjälp av räddningstjänstens stegbil.
I flerfamiljshuset hade tidigare en 17-årig pojke, som senare dömdes för tre mord, haft sin bostad. Sprängningen kopplades av polisen till konflikten inom det kriminella Foxtrotnätverket.
Det visade sig snart att den 37-årige gärningsmannen hade filmats av en övervakningskamera som polisen satt upp i området. Bilderna visar att mannen var omaskerad när han närmade sig huset och slog sönder en ruta i entrédörren.
Filmen visar också hur nära det var att 37-åringen själv kom till skada. Han hade precis tagit sig ut ur huset när sprängladdningen detonerade. Mannen, som var ostraffad sedan tidigare, dömdes senare till fängelse i 16 år.
Vem som var hjärnan bakom sprängdådet har inte polisen lyckats klarlägga. Och detta är långt ifrån unikt. Enligt en granskning som SVT:s Uppdrag granskning har gjort är det få anstiftare som döms. De gömmer sig ofta bakom olika alias i krypterade chattar och befinner sig utomlands. I endast tre av 40 domar som rör sprängningar har en anstiftare dömts.
– Vi är alldeles för dåliga på att komma längre upp i hierarkin och komma åt anstiftaren. Och det är precis därför som vi jobbar stenhårt med att öka den förmågan, säger Teodor Smedius, polisintendent vid NOA som fått uppdraget att förbättra polisens förmåga att utreda anstiftarna, till Uppdrag granskning.
Enligt polisen har antalet sprängningar där civila sprängmedel används minskat. I stället har det blivit vanligare att handgranater eller pyroteknik används. Det har blivit svårare för de kriminella att komma åt dynamit i takt med att branschen skärpt sina rutiner.
Den 37-årige attentatsmannen på Ödegårdsgatan försökte övertyga tingsrätten om att han befann sig i en nödsituation och att han tvingades att utföra sprängattentatet. Han påstod att han dragit på sig en narkotikaskuld och att han var utsatt för hot. Rätten ansåg dock att det saknades stöd för mannens uppgifter.
37-åringen påstod även att han inte kände till konflikten inom Foxtrotnätverket och den våldsvåg den givit upphov till. Tingsrätten trodde dock inte på förklaringen och skrev i domen att den framstod som "fullständigt osannolik".