Tekniska verken satsar pÄ en ny anlÀggning för att ta hand om koldioxiden som bildas vid biogasproduktionen. "Det finns en stolr marknad för koldioxid", sÀger Erik Nordell.
Det byggs pÄ alla hÄll och kanter nÀr vi besöker Tekniska verkens biogasanlÀggning i Kallerstad. PÄ andra sidan stÀngslet byggs Ullevileden och hÀr innanför byggs biogasanlÀggningen ut. Snart ska den kunna producera mer Àn dubbelt sÄ mycket biogas som idag och dÄ Àr det Sveriges klart största biogasanlÀggning.
Dessutom Àr det inte lÀngre bara biogas och biogödsel som ska tillverkas hÀr. TvÄ stora kranar Àr hÀr för att lyfta fyra lagringstankar pÄ plats, och de tankarna ska innehÄlla flytande koldioxid.
â I rötningsprocessen bildas 65 procent biogas och 35 procent koldioxid. Koldioxiden har vi alltid avskilt, men hittills har vi slĂ€ppt ut den i luften. Nu ska vi rena den, kyla ner den till minus 27 grader och sedan sĂ€lja den, berĂ€ttar Erik Nordell, produktansvarig för bio-koldioxid pĂ„ Tekniska verken.
Redan nĂ€r koldioxiden avskilts frĂ„n biogasen Ă€r den ren till mer Ă€n 99 procent. Men det rĂ€cker inte â för att vara godkĂ€nd i livsmedelsproduktion krĂ€vs 99,9 procent. Fukt, svavelföroreningar, syre och lĂ€ttflyktiga organiska föreningar Ă€r exempel pĂ„ sĂ„dant som mĂ„ste bort. En detektor ska installeras som kan upptĂ€cka cirka 20 olika föroreningar ner till en miljarddels koncentration.
Vad kan koldioxiden anvÀndas till?
â Det mest uppenbara Ă€r vĂ€l som kolsyra i drycker. Men det finns massor av anvĂ€ndningsomrĂ„den. BrandslĂ€ckare och kylmaskiner till exempel. Och pH-reglering i processindustrin. Det finns ocksĂ„ en stor efterfrĂ„gan i vĂ€xthus, dĂ€r den anvĂ€nds för att boosta tillvĂ€xten, förklarar Erik.
Det finns andra anlÀggningar som producerar koldioxid, till exempel LantmÀnnens etanolfabrik i Norrköping. Men det hÀr blir den första biogasanlÀggningen i Sverige som gör det. 20 000 ton koldioxid om Äret ska det bli.
â Det Ă€r mĂ„nga i biogasbranschen som tittar nyfiket pĂ„ oss. Om vi lyckas kommer nog det hĂ€r att bli standard i branschen, sĂ€ger Erik.
TvÄ lyftkranar gick det Ät för att fÄ de fyra lagringstankarna pÄ plats. Efter ett par dagar med alltför mycket blÄst bjöd fredagen pÄ perfekt vÀder.
Varför gör ni det?
â Det ger en stor klimatnytta att anvĂ€nda koldioxiden i stĂ€llet för att bara slĂ€ppa ut den. Genom att anvĂ€nda koldioxid med organiskt ursprung trĂ€nger man Ă€ven bort koldioxid med fossilt ursprung pĂ„ marknaden. NĂ€r man pratar om att fĂ„nga in koldioxid Ă€r det hĂ€r en lĂ„gt hĂ€ngande frukt â i en biogasanlĂ€ggning Ă€r koldioxiden redan insamlad. Det gĂ€ller "bara" att rena den och göra den flytande.
â Vi fĂ„r ocksĂ„ en bĂ€ttre klimatprestanda pĂ„ biogasen. Idag Ă€r biogasen ungefĂ€r 95 procent bĂ€ttre Ă€n fossilgas om man tittar pĂ„ koldioxidutslĂ€ppen. Med den hĂ€r infĂ„ngningen fĂ„r vi en reduktion pĂ„ över 100 procent, sĂ€ger Erik Nordell.
Att man kan komma upp i över 100 procent beror pĂ„ att koldioxid som uppstĂ„r i en biogasanlĂ€ggning inte rĂ€knas som ett utslĂ€pp â matavfallet hade nĂ€mligen slĂ€ppt ut lika mycket koldioxid om man lagt det pĂ„ kompost eller eldat det. Samlar man in den rĂ€knas det som ett minusutslĂ€pp.
Vad kostar projektet?
â 54 miljoner kronor, men staten bidrar med 45 procent genom Klimatklivet. Tack vare det rĂ€knar vi med att fĂ„ lönsamhet, annars hade det varit svĂ„rt.
Andreas Björk, som Àr projektledare för koldioxidinsamlingen, Àr stolt.
â Mer cirkulĂ€rt Ă€n sĂ„ hĂ€r kan det inte bli. Vi anvĂ€nder vĂ„r egen fjĂ€rrvĂ€rme, egen el och eget vatten â och sĂ„ gör vi biogas och biogödsel. Och tar hand om koldioxiden. Det hĂ€r tycker jag Ă€r nĂ„got som alla Linköpingsbor kan vara stolta över, sĂ€ger han.
"Det hÀr Àr nÄgot som alla Linköpingsbor kan vara stolta över", sÀger Andreas Björk.