Här vårdas ungdomar genom tv-spel

Fäktning, bågskytte och matlagning. I den digitala spelvärlden finns massor att göra. Vi mötte tre tonåringar som spelar tv-spel som vårdaktivitet.

Douglas Ojala, 14 år, och Felix Jonsson, 15 år, spelar ett svärdsfäktningsspel på Wii. Tidigare har de även spelat tennis på konsolen.

Douglas Ojala, 14 år, och Felix Jonsson, 15 år, spelar ett svärdsfäktningsspel på Wii. Tidigare har de även spelat tennis på konsolen.

Foto: Jasmine Hübinette

Linköping2023-04-18 05:00

Påsklovet närmar sig sitt slut på Habiliteringen i Linköping. I två dagar har sex ungdomar spelat tv-spel, VR-spel (virtuell verklighet) och kort- eller brädspel. Allt dokumenteras i deras patientjournaler.

Emanuel Evefjord Hollander fyller 14 i år. Han har spelat ett fäktningsspel på Wii och ett VR-spel där man skjuter pilbåge.

– Men det var lite svårt att se var man skulle skjuta, säger han.

På habiliteringen – som finns i Linköping, Norrköping och Motala – får personer med bestående funktionsnedsättning hjälp och stöd. I Linköping finns också länshabiliteringen som bidrar med kompletterande insatser för patienter i hela länet och det är där gamingen ingår.

Fysioterapeuten Stina Hilding fick inspiration till projektet genom sina egna barn.

– Jag såg hur de samarbetade och utvecklade sin motorik när de spelade. Så då kände jag att det här måste vi använda i jobbet. Sen sökte vi externa fondmedel för att köpa in spelen. Vi utvärderade och konstaterade att det hade effekt. 

Nu är gamingen en permanent del av habiliteringen och det här är det andra påsklovet som de har gamingdagar. Deltagarna är mellan 10 och 16 år.

– Det är väldigt viktigt för hälsan att ha kul och att göra saker ihop med andra. De tränar kondition och motorik för hela kroppen. Dessutom lagar vi mat ihop här, så det är även träning av koncentration, arbetsminne och att följa instruktioner, säger Stina.

– Och självständighet. Vissa tror inte att de kan göra saker utifrån sina funktionsnedsättningar så det stärker självkänslan när de faktiskt klarar det, säger arbetsterapeuten Cecilia Backe.

Norrköpingsbon Douglas Ojala, snart 14 år, är med för andra gången. 

– Flera spel var kul. Men att laga pannkakor i VR kändes riktigt konstigt. Och att försöka få ner äggskalen i gröna påsen var irriterande, berättar han.

Utanför står Douglas pappa Jens Ojala och väntar.

– Douglas tycker att det är jättekul att vara här. Sen är han väldigt trött när han kommer hem, det blir ju mycket hoppande och studsande här. Det är kul att de kan hitta på så roliga saker.

Jens berättar att Douglas spelar en del tv-spel hemma också och har några olika konsoler.

– Men VR har han inte hemma, så det är lite extra kul.

Snart är det dags att gå hem.

– Jag är hellre här i flera dagar än går hem, säger Douglas skämtsamt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!