Hårdhänta maktlekar stressar barn

Maktlekar finns i en massa olika varianter, och de leks dagligen på skolor över hela Sverige. En maktlek är ofta över på några minuter. Snart är det dags för en ny.

- De vuxna reagerar ofta inte på maktlekarna. I vuxnas ögon ser det ut som en lek som båda parter är med på, men så är det inte, säger Sannie Wedberg, projektledare på Almaeuropa som driver ett landsomfattande projekt mot maktlekar.

- Många känner en stark press att delta, eftersom alternativet är att bli utanför. De upplever att de inte har något val, och det skapar en daglig stress i skolan, fortsätter hon.

Sannie Wedberg och hennes kollegor har intervjuat 600 elever och fann att maktlekar förekom på alla skolor de besökte. Resultatet av intervjuerna samlades i boken "Maktlekar - det dolda gruppvåldet bland unga". I boken visar de att maktlekar förekommer i alla åldrar i grundskolan och ofta trappas upp så att de bli kränkande eller smärtsamma.

- Det finns andraklassare som leker "min hund". Det låter ju gulligt ända tills man förstår att hunden kan få i uppgift att dricka vatten ur toalettskålen, och att pressen på barnen som deltar är så stor att många barn gör det, berättar Sannie Wedberg.

Många maktlekar inleds med en tävling som avgör vem som är vinnare och förlorare. Det kan vara så enkelt att ett gäng killar knuffar varandra och den som först ramlar förlorar. Då övergår lekens deltagare till att bli offer och förövare. I maktleken "böghög" slänger sig alla kompisar ovanpå den som ramlat och de bildar en stor hög där offret ligger underst med tyngden av sju-åtta kompisar över sig.

Straffet i "böghög" är det starka obehaget att ligga underst och känna att man knappt kan andas. Men det är lika vanligt att straffet är någon form av kränkning. I "slavleken" blir förloraren slav under en hel dag och ska utföra diverse "tjänster". Det kan vara ganska oförargliga saker, som att plocka upp ett tappat suddgummi. Men i barnens värld trappas det ofta upp, och plötsligt får slaven i uppgift att gå och snatta godis i en affär.

- Maktlekar är vanliga bland både killar och tjejer. Hos killar är straffen ofta någon form av fysiskt våld, medan kränkningar är vanligare när tjejerna leker. Kränkningen kan till exempel vara att bli kallad något nedsättande under resten av dagen.

Så länge maktlekar hålls på en nivå som alla tycker är kul så kan de vara gruppstärkande och roliga. I många familjer leker man "gul bil" när man är ute och kör, det är en slags maktlek som är harmlös så länge man bara klappar varandra lätt på armen när en gul bil dyker upp.

Men kraften i lekarna gör att de ofta skruvas upp, straffen blir hårdare och bakom många av lekarna döljer sig en form av mobbning där den som är starkare kan utöva makt över den som är svagare. Det är oftast killar och tjejer som redan har en hög position i skolgårdens hierarki som tar initiativ till maktlekar, det är sällan något som den försiktige pojken eller den blyga flickan startar.

- Men barnen ser inte maktutövningen bakom leken. De uppfattar ofta maktlekar som rättvisa eftersom det finns tydliga regler. Det gör att de sällan klagar eller går till någon vuxen, även om de ständigt går med överarmarna fulla med blåmärken, säger Sannie Wedberg.

Eftersom maktlekar har tydliga regler lockar de ofta barn som annars har svårt att förstå och delta i en lek. Det kan vara barn med neuropsykiatriska funktionshinder som till exempel adhd. Men hur hårt straffet ska vara är inte reglerat i leken, och därför går det ofta överstyr med straff som är både smärtsamma och kränkande.

Maktlekar har ju alltid funnits, många vuxna minns dem från sin egen skoltid. Varför har det blivit ett problem just nu?

- Om vi menar allvar med att skolan ska vara en bra plats för alla så måste vuxna få upp ögonen för det här. Det är alltför många som mår dåligt av maktlekar för att man ska kunna strunta i det, säger Sannie Wedberg.

- Dessutom finns det mycket som tyder på att maktlekar har blivit vanligare. Vi vuxna minns kanske tio maktlekar från vår barndom. Pratar man med barn i dag så kan de räkna upp tio lekar som förekommit under en dag.

Varför skulle maktlekar ha blivit vanligare?

- Det vet jag inte. Men det finns de som anser att maktlekar är en spegling av vårt samhälle. På youtube finns hur många klipp som helst om maktlekar och förnedrings-tv bygger helt på maktlekens idé.

Du åker runt i skolor och föreläser om maktlekar. Vad är målet, att förbjuda dem helt?

- Nej, det skulle inte gå. Målet är att öka de vuxnas kunskaper om maktlekar så att de kan stötta de barn som inte vill vara med, säger Sannie Wedlund.

Vad får du för reaktioner ute på skolorna?

- Intresset är stort. Många bjuder in mig för att de vill förebygga maktlekar och när jag har pratat klart så inser de att det redan förekommer på deras skola.

FOTNOT: Almaeuropa är en ideell organisation som arbetar för ett samhälle som präglas av humanism och respekt för de mänskliga rättigheterna.