De går i nian och är engagerade i elevrådet. Båda två tycker att det är märkligt att politikerna väljer att prioritera så att just Skäggetorp drabbas extra hårt.
Särskilt när de läser att både barn- och ungdomsnämnden och kommunen som helhet har pengar över.
- 100 000 kanske inte låter som så mycket pengar, men vi behöver till exempel fler lärare och inte färre, säger Sandra Ayoub.
Bråken på rasterna i korridorerna skulle nog bli färre om det fanns fler vuxna ute bland eleverna, tror de. De önskar sig också mer pengar till läromedel och annat som behövs på lektionerna.
- Vi är en mångkulturell skola och just nu har vi många som går i förberedelseklass så pengarna behövs verkligen, tycker Ollis Georgis.
Båda Sandra och Ollis bor i Skäggetorp och trivs på det hela taget bra.
Som Skäggetorpsbor känner de sig ibland diskriminerade.
Sandra Ayoub tycker att de flesta har så mycket förutfattade meningar. Folk är inte mer lika i Skäggetorp än i andra bostadsområden
- Många har hört saker om Skäggetorp och drar alla över en kam, säger Ollis Georgis.
Visst händer det en hel del i Skäggetorp, säger de. Och det händer att de inte känner sig riktigt trygga. Sandra nämner pratet om en skottlossning för några dagar sedan som ett exempel.
Men Skäggetorpsskolan är bra och här jobbas det målmedvetet både med skolans värdegrund och mot mobbning, berättar de.
Elever kan påverka, det är de helt säkra på.
- Titta på cafeterian här, säger Sandra. Det var vi elever som ville ha en ny och vi jobbade på att få det. Nu är det jättefint.
Hon och Ollis tycker att politikerna i kommunen ska besöka skolan för att förstå vilka som drabbas av de beslut som fattas.
Snarare än storleken på summan som försvinner från skolorna så handlar det om känslan att bli av med något. Man känner sig som en förlorare och går med känslan att det är lätt att ta just från Skäggetorp.
Det säger också prästen i Skäggetorpskyrkan, Ilona Blomquist.
- Jag märker på mina konfirmander att de är ledsna över det här. De blir ju av med så mycket hela tiden ändå, säger hon.