Hemester när pluskan är tom
Då och då har jag tagit upp dialektala uttryck i Språkspalten, företrädesvis östgötska, ibland halvt bortglömda. En läsare skriver om ordet pluska i be...
Helt klart har det varit ett etablerat slanguttryck i Stockholm, men det har inte varit geografiskt begränsat dit utan är även väl känt i östgötskan. Liksom en hel del andra slangord är det ganska gammalt. Det har åtminstone hundra år på nacken och har således vandrat mellan generationerna, vilket slangord ganska ofta gör.
KLIPPANISCHER. Lillemor Ljungblad, före detta Linköpingsbo, skriver om klippanischer - ett ord som är väl bekant för spaltens läsare. Det är ett berömmande uttryck med vilket man vill säga ungefär att det är tag i, eller fart i, någon. Jag har skrivit att det verkar vara ett exklusivt östgötskt ord. Lillemor Ljungblad berättar att hennes mor från Gävle alltid har använt det ordet, utan att hon haft någon kontakt med östgötskan.
Frågan är om det är ett enstaka undantag eller om klippanischer i själva verket inte är fullt så genuint östgötskt som jag trodde. Den som känner igen det från andra håll får gärna höra av sig!
NED. Maria Remle från Linköping frågar om skillnaden mellan ner och ned. Det som skiljer orden är endast deras stilvärde. "Ner" är lite mer vardagligt och i vissa skriftliga sammanhang kan därför "ned" passa bättre. "Ned" går i princip alltid bra att använda. Båda orden kommer från neder, en gammal form som lever kvar i bland annat nederst och nederbörd.
NYA ORD. Språkrådet listar nya ord på sin webbplats. Två krisrelaterade tillkom nyligen: hemester och svemester. Det första innebär att tillbringa semestern hemma, och det andra att man i alla fall stannar i Sverige. Ett alternativ när innehållet i pluskan tryter.
I USA finns motsvarande termer i "staycation" och "americation".
PARTINAMN. I höstas kom en ny upplaga av Språkrådets Svenska skrivregler, detta oumbärliga hjälpmedel för varje skribent med ambitionen att skriva korrekt och effektivt. Det är en bok jag verkligen uppskattar.
Den mest dramatiska förändringen sedan förra upplagan från år 2000 är att namn på politiska partier numera ska skrivas med stor bokstav, vilket redan har kommenterats på ledarplats i denna tidning. Tidigare fanns en något inkonsekvent och svårförståelig konvention där riksdagspartierna skrevs med liten bokstav och andra partier med stor. I det avseendet är de nya reglerna en förenkling. Följden blir att också förkortningar skrivs med stor bokstav. Partibeteckningar, som ofta sätts inom parentes, ska alltså skrivas (S). Även sammansättningar av typen Folkpartiledaren skrivs versalt, enligt Språkrådets rekommendation. Däremot skrivs fortfarande folkpartist med liten bokstav. Eftersom TT har valt att följa detta blir det norm i de flesta tidningar, så även Corren.
NY PLATS. I fortsättningen hittar ni Språkspalten på ny plats i tidningen, nämligen på kultursidan.
Så jobbar vi med nyheter